Skidtunneln i Pemar och dess betydelse för folkhälsan
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Pemar kommun har nyligen meddelat att den inte längre kommer att stödja driften av skidtunneln Paippi (Finnfoam Paippi).
Detta innebär att skidtunneln efter många års verksamhet hotas av nedläggning.
Beslutet väcker stor oro ur ett folkhälsoperspektiv, eftersom Paippi-tunneln i praktiken är en unik tränings- och motionsmöjlighet i regionen.
Här kan regionens invånare åka skidor i inomhusförhållanden oberoende av väderlek, något som uppskattas av allt från elitidrottare till motionärer.
All form av rörelse, motion och god fysisk kondition förebygger utvecklingen av många sjukdomar.
Skidåkning är i detta avseende vetenskapligt bevisat en utmärkt form av motion. Att utöva skidåkning förknippas med lägre blodtryck samt minskad risk för diabetes, hjärtinfarkt och dödlighet.
Utan att gå in på detaljer beror hälsoeffekterna på att skidåkning aktiverar nästan alla kroppens muskler.
Samma sak gäller till exempel också för stavgång, men vid skidåkning ställs högre krav på muskelstyrka och balans, vilket belastar kroppen mer.
Skidåkning är finländarnas nationalsport och mycket populär, särskilt bland vuxna och äldre människor.
Detta utmanar kroppen på ett positivt sätt och förbättrar konditionen, vilket bevisas av toppskidåkare som den trefaldige olympiske mästaren och världsmästarenn Iivo Niskanen, som är en av världens mest vältränade människor.
Skidåkning är finländarnas nationalsport och mycket populär, särskilt bland vuxna och äldre människor.
Detta märks på de stora antalen skidåkare i Impivaara, där Åbo snabbt får skidspåren i skick så fort kylan kommer, samt i Pargas, där man tack vare sparad snö och god talkoanda ofta kan öppna skidspåren ännu tidigare.
På de välskötta spåren i Pargas, som underhålls av föreningen, åker på vintern också många skidentusiaster från andra kommuner, vilket visar att kommungränserna bara är en formalitet när det gäller skidåkning.
Snöförhållandena i Åboregionen är dock välkända för att vara dåliga, kanske de sämsta i Finland, vilket även förra vintern visade.
Skidtunneln var våra juniorers "räddning" inför de nationella Silvertrisse-tävlingarna – våra framgångar där hade inte varit lika goda om vi inte hade kunnat träna i tunneln i mars när skidförhållandena i Pargas tog slut.
Därför vore det verkligen synd om verksamheten i skidtunneln skulle upphöra helt.
Skidtunneln var våra juniorers "räddning" inför de nationella Silvertrisse-tävlingarna – våra framgångar där hade inte varit lika goda om vi inte hade kunnat träna i tunneln i mars när skidförhållandena i Pargas tog slut.
Till exempel har Tammerfors och huvudstadsregionen – Vanda, Helsingfors och Esbo – satsat mycket på att skapa möjligheter till skidåkning, eftersom de vet att skidåkning är populärt och anser att det är viktigt att främja denna hobby.
Skidåkning kan även tränas och utövas under snöfria perioder med rullskidor, och Åboregionens utmärkta nätverk av cykelvägar erbjuder fina förutsättningar för detta.
Särskilt på sommaren, när solen skiner, är det njutbart och till och med att föredra framför att åka skidor i tunnel.
Rullskidåkning är dock något mer utmanande än ”vanlig skidåkning” på snö, eftersom rullskidor till exempel saknar bromsar och i slutet av snabba utförsbackar kan det finnas trafikljus eller andra hinder som kräver snabba reaktioner.
Därför föredrar särskilt äldre skidåkare att åka på snö, vilket man kan göra säkert och när som helst i en skidtunnel.
Numera är det också viktigt att beakta klimatpåverkan och energiförbrukning, men detta gäller även till exempel is- och andra (idrotts)hallar och byggnader, som det finns gott om i Finland.
För att rädda verksamheten har olika förslag lagts fram. En tänkbar åtgärd är ett flerårigt samarbetsavtal mellan Pemar kommun och driftsägaren, där kommunen bidrar med finansiering för anläggningens driftkostnader i utbyte mot att tunneln hålls öppen för allmänheten.
Det har också diskuterats om sponsring eller partnerskap med lokala företag och idrottsföreningar kan frigöra ytterligare resurser.
Vidare finns idéer om att anläggningen breddar sin verksamhet genom att erbjuda organiserade motionsprogram för skolor och pensionärsgrupper eller att söka folkhälsorelaterade bidrag för att täcka kostnaderna.
Genom sådana insatser hoppas många att skidtunneln Paippi kan fortsätta vara en värdefull resurs för ungdomar, äldre och alla skidintresserade i regionen.
Baserat på allt ovan föreslår vi därför att vi tillsammans försöker hålla Paippi i drift och få fler skidåkare dit för att förbättra sin kondition.
Offentliga medel behöver inte – och bör inte heller – vara lösningen på allt, eftersom staten och kommunerna redan lider av ekonomiska svårigheter, men det vore ändå värt att överväga stöd från kommunerna, inte bara från Pemar.
Eller kunde Egentliga Finlands förbund ta ansvar för frågan, om deras syfte är att utveckla och stärka livskraften i Egentliga Finland?
Pargas IF kan också bidra till att öka skidaktiviteten i tunneln genom att ordna träningar där ännu mer regelbundet.
Även ungdomar från andra idrotter skulle kunna inkluderas, eftersom skidåkning är en utmärkt kompletterande träningsform för nästan vilken sport som helst.
Skidtunneln används faktiskt redan av bland andra orienterare, och 1970-talets stora löparstjärna, fyrfaldige olympiska mästaren Lasse Virén, tävlade i skidåkning ända fram till 20 års ålder.
Ur ett folkhälsoperspektiv gör en enda skidtunnel ingen sommar, men den kan fungera som en solid grund för att främja ett bredare skidintresse.
Många beslutsfattare betonar ofta hur viktigt idrottsliga framgångar är. Om Egentliga Finland vill vara en framgångsrik region även inom skidåkning är skidtunneln en viktig del av denna konkurrenskraft, så att vi kan få fram nästa generation av toppåkare från sydvästra Finland.
I Paippi kan man också utveckla skidskoleundervisningen, även – eller särskilt – för vuxna, och det lönar sig att ta kontakt med undertecknade eller tunnelpersonalen för att kartlägga intresset för en sådan verksamhet.
Självklart är det inte värt att med våld hålla igång något som är helt olönsamt, men alla stenar har nog ännu inte vänts.
Genom att verkligen aktivera oss i denna fråga skulle vi också kunna pröva om skidtunneln speglar tillståndet i det finska samhället i stort när det gäller företagsamhet och livskraft. Eller vill vi bara att den sista släcker ljuset?