Skärgårdsmat visas upp i de Åboländska museerna – dukade bord och traditionell matlagning möter besökarna i sommar

Årets tema i Pargas hembygdsmuseum och Sagalunds museum i Kimitoön är mat.

Det här framförs bland annat genom projektet "Till bords i Åboland", genom vilket man har utformat flera olika matbordsdukningar i museernas utrymmen.

Maten på borden föreställer rätter som åts i Åbolands skärgårdsområden förr.

– Det blir en betydligt mer levande stämning då man kommer in i museibyggnaderna och möts av dukade bord, säger Anne Bergström, museiamanuens i Pargas hembygdsmuseum.

Under speciella dagar erbjuder man också besökarna möjligheten att prova på tillredning av traditionella maträtter.

Vill lyfta fram den traditionella vardagsmaten

Det var efter ett besök i Medeltidsmuseet i Stockholm som Anne Bergström och kollegan Li Näse, museichef i Sagalund, inspirerades till att ställa ut dukade bord också i Pargas och Kimitoön.

– De hade ett uppdukat bord i Stockholm och vi vill göra något motsvarande, förklarar Näse. På Sagalund brukar vi ha utställda julbord i december varje år, men vardagsmaten är också viktig.

Bergström instämmer.

– Mat är något som förenar människor och som alla har ett förhållande till, säger hon. Det är ett intressant tema men också något som vi har behandlat ganska lite och som därför är värt att lyfta fram.

Projektet "Till bords i Åboland" är uppdelat i olika delar och har anpassats till museernas utrymmen.

Vissa delar finns enbart i Sagalund, andra bara i Pargas, och några är gemensamma.

– Tanken är att man ska få upplevelsen av att man stiger in i ett hem, att det är äkta och trevligt, säger Bergström.

Enligt Li Näse tjänar matborden dessutom ett pedagogiskt syfte när de presenterar både vad och hur man åt förr.

Museibesökarna får prova på

De uppdukade borden skildrar olika tidsperioder och samhällsklasser.

I utställningarna finns bland annat ett torparbord från sent 1700-tal, ett matbord från mitten av 1800-talet, ett kaffebord från sekelskiftet 1800–1900 och ett bord från 1940-talet.

Det som finns på borden är inte äkta mat utan föremål som till viss del har tillverkats enkom för utställningen.

För att visa vilken typ av mat man åt i skärgården förr har museerna använt sig av nedtecknat material som beskriver traditionerna.

Under dagar som "Barnens museidag" i Pargas och "Sagalund lever" i Kimito har besökarna chansen att vara delaktiga i det som görs i museerna under dagen.

– Vi kommer att laga fil på traditionellt vis, kärna smör och göra glass och man får smakprov på allt, säger Näse. Det är viktigt att man får både smaka och dofta på det som tillreds.

– I Pargas får man skjuta med slangbella och leka på gammalt sätt, säger Bergström.

Bilder från arkivet delas på sociala medier

Utöver de dukade borden i museerna samlas också en grupp i Pargas inom ramen för projektet, för att dela med sig av åboländska mattraditioner.

Man diskuterar traditionella maträtter, hur de tillreds och recepten skrivs upp under träffarna.

– Vi vet inte ännu om vi kommer att sammanställa dem på något sätt, det återstår att se, säger Anne Bergström.

Gruppen samlades första gången i maj och träffas enligt deltagarnas behov.

Ur både Sagalunds och Pargas hembygdsmuseums bildarkiv delar man dessutom med sig av gamla fotografier från måltider där folk antingen sitter till bords eller är på picknick.

De här bilderna delas på museernas Facebooksidor för att också allmänheten ska kunna ta del av materialet.

Evenemangen "Barnens museidag" äger rum 28.6. och "Sagalund lever" 29.6.