Ska Skärgårdshavet räddas förutsätts ett strategiskt grepp
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Finländarna har starka band till naturen.Vi uppskattar en välmående miljö och njuter gärna av de möjligheter denna ger.Naturen är vår största stolthet.
Vår miljö förändras emellertid– och till stor del är detta en följd av människornas egna handlingar.
Landskap, miljö och klimat påverkas i synnerhet av markanvändningen ochavjord- och skogsbruket.Konkret syns förändringarna här vid kusten och i skärgården framför allt ihurSkärgårdshavetmår.
Skärgårdshavet är av naturen känsligt för belastning.Växtnäringsämnena som under decenniernas lopp har funnit sin väg till havetorsakar övergödning eller eutrofiering,vilkettar sig uttryck i giftiga blågröna alger.
Tillståndet förvärras ytterligare av klimatuppvärmningen.Denna sommar väntas värmeböljan resultera ialltmerblågröna alger.
Skärgårdshavet ärHelcomssistahotspot-område i Finland,alltså ett problem som alldeles särskilt ökar belastningen.Därför bör åtgärder och finansiering för vattenskydd riktas uttryckligen till Skärgårdshavetsområde.Detta har vi inom Samlingspartiet redan längedrivit.När resurserna är begränsade är det motiverat att rikta dem effektivt i stället för att sprida finansieringen till tiotals små projekt runt om i landet.
Regeringensade signyligenköra i gång ett Skärgårdshavsprogram.Målet är utomordentligtbramen tills vidare vet vi inte mycket om programmets innehåll.Tyvärr ser finansieringens inriktning fortfarande ut att vara obestämd.
Ska Skärgårdshavet räddas förutsätter det en mångfald av åtgärder.Viktigast är naturligtvis att mängden skadliga näringsämnen som rinner ut i havet minskar.Förhotspot-området Skärgårdshavet gäller det framför allt att minska jordbruksbelastningen.Långsiktiga resultat kan uppnås endastmed en justering av hela jordbrukssystemet, och i synnerhet helheten av jordbrukssubventioner,viakretsloppshushållning och miljöhandlingar som ger resultat.
Denmycketuppmärksammade metoden att sprida gips på åkrarna gerakuthjälp.Jordmånen kan fås i bättre skick med hjälp av strukturkalk.När åkern är i bättre skick minskar i hög grad näringsläckaget.Strukturkalken är särskilt lämpad för lerjordar, och sådana finns det ju mycket av inom Skärgårdshavets avrinningsområde.
Men det räcker inte att minska näringsläckaget. Dessutom behövs metoder för att få bort näringsämnen ur havet.
Sådana metoder är till exempel hållbartreduktionsfiske och slåtter av vass i rätt tid.Skär mansäv under sensommaren får man med säven bort fosfor och kväve som orsakar övergödning i vattendraget.
Biomassan kan fortfarande utnyttjas för till exempel produktion av biogas eller som växtunderlag,i stället för torv.Vass har också testats för till exempel filtrering av mikroplast.
Vasslåtterär en metod som hittills i mycket liten utsträckning har utnyttjats för att skydda Skärgårdshavet,menden har stor potential.Vattendragen renas samtidigt sombiodiversitetenökar och miljön blir trivsammare.
Vassbevuxna stränder har i allmänhet ett stort antal ägare. Ska slåttern ge resultat krävs detdärförkoordinering och planering.
Över huvud taget behövs ett strategiskt grepp och resurser för attfåi gång kretsloppshushållning och de kommersiella möjligheterdenna ger.På sådan verksamhet börregeringen inrikta finansieringen för vattenskydd.
Lyckligtvis harÅbo Yrkeshögskola ett lovande projektsompiloterarslåtter och återvinningav vasspå stora områden i Pargas och Gustavs.Utredningen kommer att ge värdefull kunskap som skulle kunna utnyttjas också i andra kommuner.