Siv Sandberg: Också politiken har blivit individualistisk

Kvinna med glasögon.
Kommunforskaren Siv Sandberg ser en tendens till förändring i den politiska kulturen i fullmäktigeledamöters sätt att jobba.Foto: Monica Forssell
Publicerad:

Det är ett faktum att fullmäktigemotionerna har ökat, inte bara såsom i fallet Pargas  utan trenden är nationell, bekräftar kommunforskaren Siv Sandberg.

I Åbo har de fullmäktigeledamöter som inledde jobbet 2017 också lämnat in nästan dubbelt fler motioner än föregångarna under fullmäktigeperioden 2012–2016.

Motioner kan vara ett sätt göra valkampanj

– Att göra valkampanj via motioner är vanligt och i regel stiger motionernas antal under valår, men då måste man säga att en stigande trend 2017-18 faller ur mönstret, eftersom följande val är 2019, säger Sandberg.

Att det ofta är ledamöter invalda under sin första valperiod som gör motioner kan enligt Sandberg tolkas som att de ännu inte har hittat sätten att påverka inne i det politiska systemet.

– Det traditionella sättet att påverka är att den politiska gruppen för fram en fråga, eller att grupper enas om något. I fullmäktigearbetet har ledamöterna strikt taget två metoder för inverkan, kommunens strategiarbete och budgeten. De här borde vara redskapen, men vi upplever nog något av en fullmäktigearbetets kris nuförtiden.

Samhällets tempo och individualism börjar synas i den politiska kulturen

– Flera trender samverkar, samhällets tempoförändring är en, det individualistiska sättet att verka en annan, man vill sätta sitt eget namn på vissa frågor. Att allt fler ledamöter inte har någon partipolitisk bakgrund heller, där de skulle ha lärt sig systemet, inverkar, säger Sandberg.

– Tempokravet kan också komma av att man vill visa att man agerar, då medborgarna kräver snabba svar på konkreta frågor. Motionerna blir då ett sätt för politikerna att visa att de tar responsen de får på allvar.

Motionerna ökar i Åbo, men på Kimitoön är det stabilt

Åbo har fullmäktigemotionernas antal under de fyra senaste åren stadigt stigit.

Under 2015 gjordes 47 stycken motioner, 2016 – 56 stycken, 2017 – 85 stycken och hittills i år 96 fullmäktigemotioner lämnats in. – Eftersom vi har ett fullmäktigemöte kvar ännu i år kan antalet överskrida 100, säger ledande stadssekreterare Ari-Pekka Korhonen.

Det här betyder att Åbo med råge överskrider det medeltal som uppges i Kommunförbundets statistik.

I medeltal gjordes det 14 motioner per kommun under fjolåret. I kommuner med färre än 5 000 invånare var medeltalet 5 motioner, i kommuner med över 100 000 invånare var medeltalet 59. Allra mest motioner brukar noteras under de år då kommunalval hålls, konstaterar Kommunförbundet.

I Kimitoöns fullmäktige gjordes åtta motioner var, under de två sista åren av föregående fulllmäktigeperiod, alltså 2015 och 2016.

Under fjolåret gjordes nio motioner och i år har hittills fem motioner lämnats in. Också på Kimitoön har man ett fullmäktigemöte kvar i år så siffran kan ännu stiga.

ÅA-forskare i offentlig förvaltning
Publicerad: