Sexuella trakasserier och vandalisering av valaffischer hör inte hemma i en demokrati
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Var och en av oss har rätt att ställa upp i val, uttrycka sina åsikter och vinna medborgarnas förtroende – utan rädsla för att förödmjukas.
Den 2 april 2025 vandaliserades min valaffisch grovt i Kimito centrum.
Jag utsattes för ett sexuellt laddat angrepp som hänvisade till min medverkan i erotiska filmer i ungdomen.
Meddelandet speglade inte mitt verkliga jag utan en fiktiv rollfigur i en film producerad för vuxna – och det användes nu som ett vapen mot mig.
Detta var inget skämt, utan ett brott. Enligt strafflagen kan sexuella trakasserier också vara verbala, och att sprida sexuellt innehåll på ett kränkande sätt är förbjudet enligt lag.
Enligt kapitel 35 i strafflagen är det dessutom skadegörelse när någon utan lov förstör eller skadar någon annans egendom.
En valaffisch är kandidatens egendom, och att förstöra den är ett klart brott.
Att det sker av politiska skäl gör gärningen ännu allvarligare.
Demokrati innebär inte rätten att göra kandidater till måltavla för deras förflutna.
Angreppet mot mig var ingen tillfällighet.
Det var ett medvetet försök att förlöjliga, tysta och förnedra – inte bara mig som människa och mamma, utan även de värderingar jag står för: öppenhet, mod och rätten till ett människovärdigt liv, samt rätten att delta i samhällsbeslut oavsett bakgrund från barndomen.
Problemet bottnar också i bristande sexualundervisning.
När förståelsen för sexuell självbestämmanderätt saknas, yttrar det sig i hat och trakasserier – även inom politiken.
Därför måste sexualundervisningen i Finland bygga på vetenskaplig grund, pedagogisk kompetens och utföras av sakkunniga sexualupplysare med formell utbildning enligt fastställda kriterier.
Sexualundervisning får inte styras av ideologi eller skötas av obehöriga aktörer.
Faktabaserad undervisning om kroppen, gränser och respekt är den enda hållbara vägen mot ett tryggare samhälle.
Sådant här får inte accepteras. Demokratin måste försvaras – inte bara i festtal, utan även när någon försöker trampa ner den.