Semesterhysteri

Juli månad är finländarnas favoritmånad för semester. Alla kan inte ha semester samtidigt, men får man önska när man ska ta ut semester, är juli klar favorit.

Vad är det som gör semestern så unik, så speciell att förhoppningarna är ofantliga och risken för att bli besviken är överhängande. Att redan planera för semestern, kan vara ett tidskrävande projekt. Man ska vara på stugan, egen eller hyrstuga, man ska ut med båt, man ska måla huset, man ska ordna fest och besöka släkt och vänner.

Juli månad är också unik i Finland därför att (nästan) hela den offentliga sektorn stänger eller krymper sin verksamhet. Även flera företag väljer att koncentrera semestrarna, för att kunna hålla full fart på verksamheten de övriga elva månaderna.

I Finland är rätten till semester lagstadgad. I lagstiftningen kom semester med första gången år 1922, då det fastställdes att semestern skulle vara sju dagar. År 1939 förlängdes semestern till 12 dagar och år 1960 ändrades semestern till 24 dagar. Under 1970-talet ändrades semesterlagen till 4 veckor sommarsemester och 1 vecka vintersemester. Finländarna har i medeltal cirka 30 dagar semester, men i praktiken endast 25 dagar, då en semestervecka har 6 dagar, medan en arbetsvecka har 5 dagar.

Inom den kommunala sektorn kommer man upp till en årlig semester på nästan 8 veckor. Det finns också yrkesgrupper som har långa avlönade ledigheter under sommaren, utan att egentligen ha semester. Känner man inte till detaljerna i de olika kollektivavtalen, ska man vara försiktig att uttala sig om skillnaderna i längden på semestern. Förhandlingarna om kollektivavtalen har under årtiondenas lopp utmynnat i olika modeller för olika branscher.

I dagens läge kan man ändå säga att semestern är lika mycket ett psykiskt tillstånd som en lagstadgad rätt till att vara borta från jobbet. Allt känns lättare och till och med priserna på olika produkter och tjänster känns förmånligare. Det här bara för att man är på semester. Det kan vara bra att komma ihåg att också koppla av under semestern. Om hela semestern firas i någon form av upphetsat känsloläge, kan det vara mödosamt att återgå till vardagen och arbetet.

Vill man skaffa sig en ordentlig semesterstress, ska man gå in på sociala medier och ta del av semesterfirarnas uppdateringar, delningar och bilder, den ena häftigare än den andra. I många hushåll kan semester också betyda huvudbry och bekymmer. Man ser fina semesterbilder, men hushållets ekonomiska situation möjliggör inte egna aktiviteter under semestern. De extra pengarna man eventuellt får i form av semesterersättning går till att betala räkningar eller skaffa något som behövs i vardagen.

Semestern och julhelgen är två tidpunkter som kraftigt ökar konsumtionen. Ökad konsumtion betyder också ett ökat antal betalningsstörningar. Enligt de senaste uppgifterna hade nästan 400 000 finländare en anteckning om betalningsstörning i slutet av mars innevarande år. En betalningsstörning försvårar livet ytterligare. Man beviljas inte kreditkort, det blir svårt att skaffa hyresbostad och telefonabonnemang. En betalningsstörning kan till och med göra det svårare att få en arbetsplats, om det i arbetsuppgifterna ingår ekonomiskt ansvar. Ju flera hushåll som har ekonomiska svårigheter, desto större är de negativa konsekvenserna för hela samhället.

Det är ändå på sin plats att komma ihåg att juli månad också är mycket annat än semester. Inom flera branscher, speciellt i skärgården i bland annat Åboland, är juli månad allt annat än semester. Juli månad är månaden då företagets omsättning fördubblas eller tiodubblas. Det finns flera mindre företag och företagare, där sommarsemester i praktiken inte är ett alternativ. För att företaget ska kunna fungera lönsamt, kan man inte vara ledig under högsäsongen. Tack vare sommarsäsongen erbjuder många företag i Åboland ett stor urval produkter och tjänster året om.

Ur ett arbetsgivarperspektiv är semester ett tudelat begrepp. Arbetstagarna är både berättigade och värda vila och semester. För arbetsgivaren betyder det ändå att viktig kunskap inte finns på plats. Arbetstagarnas rätt till semesterersättningar, kan också vara ekonomiskt tungt för företagen. För många ungdomar betyder semesterperioden möjlighet att skaffa erfarenhet av arbetslivet. Många företag har behov av olika typer av tillfällig arbetskraft. För många ungdomar är det sommarjobb som gäller hela sommaren, men det finns också de som inte lyckats få ett sommarjobb.

Samtidigt som semestern är viktig ur individens och familjernas synpunkt, är det en sak som lyfter fram tudelningen i vårt samhälle. De finns familjer som kan åka på semesterresa och det finns familjer, som knappt vågar drömma om det. Det finns ungdomar som har sommarjobb och det finns ungdomar som inte har sommarjobb.

Det nordiska välfärdssamhället och vår riksdag, som nu är på cirka 10 veckors sommarpaus, har ännu några uppgifter att lösa.