Sébastien och Dragos jobbar mest på engelska - "Jag kommer inte ens ihåg orden på mitt eget språk"

Publicerad:

Ämnet datateknik är ett av Åbo Akademis mest internationella.

25 procent av studenterna kommer från andra länder än Finland.

Undervisningen på magisternivå går helt och hållet på engelska.

Och det känns helt naturligt: lektorerna Sébastien Lafond och Dragos Truscan ser närmast förvånade ut då jag frågar om de nånsin längtar efter att få arbeta på sitt eget modersmål.

– Nej. Vi kommer inte ens ihåg orden på våra egna språk för den vetenskapliga terminologin, säger Lafond vars modersmål är franska och Truscan vars modersmål är rumänska.

Pia Heikkilä
Pratar mest engelska. Men visst blir det också svenska på jobbet för lektorerna Sebastien Lafond (tv) och Dragos Tuscan på ÅA:s datatekik. Ämnet är ett av ÅA:s mest internationella. Internationella magistersprogrammet Ediss är ett av ämnets mest attraktiva.

Bott över 15 år i Finland

Både Lafond och Truscan har bott över 15 år i Finland. De har lärt sig lite svenska och finska.

Undervisningen på kandidatnivå går på svenska, så de behöver båda kunna handleda också på svenska.

I vardagen på ämnet blandas svenska och engelska väldigt ledigt. I sitt privatliv talar både Lafond och Truscan fyra språk dagligen – de reflekterar knappt över vilket språk de använder och när.

Engelska är dock det professionella språket inom informationsteknologi.

– Alla företag som vi samarbetar med kommunicerar enbart på engelska, och allt som vi producerar för industrin ska vara på engelska, säger Lafond och Truscan.

Hård konkurrens om studieplatser

Konkurrensen till magistersprogrammen i informationsteknologi vid ÅA är hård. Det kan komma 300 ansökningar till ett program med plats för 30 studenter.

Pia Heikkilä
Nöjda med internationella ÅA. Fr.v. Debayan Bhattacharya från Indien, Juan Carlos Pichardo Vicencio från Mexico och Sofiia Charnota från Ukraina säger att allt har funkat bra under deras första månader på ÅA.

Det populära internationella magistersprogrammet Ediss (Engineering of Data-intensive Intelligent Software Systems) lockar studerande från hela världen. En av dem är Sofiia Charnota , 23 från Lviv i Ukraina.

– Jag sökte till programmet eftersom det passade in i mina karriärplaner, säger Charnota.

Både hon och studiekamraterna Dabayan Bhattacharya , 24, från Indien och Juan Carlos Pichardo Vicencio , 25, från Mexico är mycket nöjda efter den första höstterminen vid ÅA. Allt har fungerat väl.

– Möjligen saknar vi ibland mer information på engelska i mejlen som kommer från ÅA, som handlar om olika evenemang och studiearrangemang, säger trion.

De efterlyser ÅA-nyhetsbrev också på engelska till de internationella studenterna.

Bättre för den som vill lära sig svenska

För den internationella personalens del gläder sig Lafond och Truscan åt att ÅA numera erbjuder bättre möjligheter till kurser i svenska för anställda.

Själva gick de på Arbiskurser kvällstid för att lära sig svenska.

"En del av universitetets kärna"

Patrik Henelius, dekanus för Fakulteten för naturvetenskaper och teknik (FNT), säger att internationalism är en del av ett universitets kärna.

– Man söker sig till ett universitet för att vidga sina vyer och se ut över nya horisonter, säger Henelius.

Pia Heikkilä
En medelålders man
Patrik Henelius. Dekanus för fakulteten för naturvetenskaper och teknik.

Han är särskilt stolt över att FNT kan erbjuda hela tre internationella, så kallade Erasmus Mundus-magistersprogram.

36 procent av den undervisande och forskande personalen vid FNT har annan nationalitet än finländsk.

– Engelskan har en väldigt stark ställning hos oss och det känns fullständigt naturligt. Jag har knappast någonsin stött på att det är ett problem, säger Henelius.

Samtidigt är han fullt medveten om ÅA:s svenska ansvar med uppgiften att trygga tillgången på svenskspråkiga experter på arbetsmarknaden. Utbildningen på kandidatnivå på FNT är därför "genuint svensk".

En utmaning är att inkludera den internationella personalen tillräckligt väl.

– I vissa strategi- och arbetsgrupper på fakulteten byter vi helt till engelska. Det är viktigt att vi säkrar att ingen känner sig utanför, säger Henelius.