Sanning till salu

Vad är sanning? Finns det längre objektiva fakta i en värld där din sanning kanske är en annan än min, och alla kan sprida sin ”sanning” i sociala medier?

De senaste åren har varit desinformationens och de självförstärkande bubblornas tid. Coronavaccin skapar grupperingar med vitt skilda teorier, Ryssland sprider desinformation mot Ukraina, i sociala medier sprids en nyhet om att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn, Donald Trump… Falska nyheter smyger in i alla kanaler – vem kan vi lita på?

Det kan kännas tröstlöst att längre hitta en sanning eller tro på det sunda förnuftet. Den svenska professorn i filosofi Åsa Wikforss skriver i boken ”Alternativa fakta” (2017) om den faktaresistens hon ser breda ut sig, och hur vi kan öka vår motståndskraft mot ”flödet av konspirationsteorier och dumhet”. Att bli medveten är en början.

Aristoteles sa att människan är ett rationellt djur, men man undrar. Känslor påverkar våra beslut och vi gör inte alltid det vi mår bäst av, såsom att äta hälsosamt eller sluta röka. Vi är mer rädda för att flyga än köra bil, trots att vi vet att det är ologiskt.

Statistik tolkas fel och används för att hitta samband där de inte finns, ofta i populistiskt eller politiskt syfte. Verkligheten är ofta mycket mer komplicerad.

I moraliska eller estetiska frågor finns ingen objektiv sanning. Wikforss lyfter även fram sociala konstruktioner såsom penningsystemet, som bygger på regler vi kommit överens om.

Via språket skapar vi begrepp och klassificerar, till exempel djur i olika grupper. Men minns: det betyder inte att de ting som språket behandlar är sociala konstruktioner. En val är en val, oberoende av i vilken kategori människan placerat den (fisk eller däggdjur). Valen finns, oberoende av människan.

Andra människor är viktiga kunskapskällor för oss. Det beror på att vi har ett språk och på att människan vill tillhöra en grupp, kanske en politisk grupp.

Här finns grogrunden för en självförstärkande världsbild och polarisering, som för oss längre ifrån varandra. Människan söker information som stärker hennes uppfattningar och undviker sådan information som strider mot den. Bias betyder att man värderar personer eller företeelser utgående från sin personliga världssyn, baserad på förutfattade meningar eller ideologier. Vi läser tidningar som stärker vår världsbild, följer bloggare och talar med personer som stärker vår tro.

Sociala mediers algoritmer bygger på detta och unga människor växer upp i en bubbla som skapar en ensidig, kanske destruktiv världsbild.

Visste du att 37 procent av svenskarna tror på övernaturliga fenomen, att under hälften av amerikanerna godkänner evolutionsteorin och färre än en tredjedel av amerikanerna tror att klimatförändringen är orsakad av människan? (Källhänvisningar hittas i ”Alternativa fakta”.)

Trots det finns obestridliga, vetenskapliga fakta som inte beror på vad vi tycker eller har hört av andra. Jag talar om seriös forskning, som ideligen granskas kritiskt och som revideras, om en teori inte visar sig hållbar. Artiklar som publiceras i ansedda tidskrifter genomgår en avsevärd sållning och granskning.

Min arbetsgivare Folkhälsan har i 100 år jobbat för att främja hälsa. Vår verksamhet och våra budskap baserar sig på evidensbaserade fakta. Det är viktigt att hålla fast vid, i en värld där alternativa fakta om hälsa florerar.

Åsa Wikforss riktar skarp kritik mot Sveriges skolsystem som har frångått det faktabaserade och nu baserar sig på argumentation och att jämföra olika tankesätt. Hur kan unga människor göra det, om de inte först lär sig fakta om hur världen fungerar?

För att vi ska kunna stå emot falsk information och kunna argumentera måste vi ha sakkunskap. För att vi ska kunna lita på det vi läser, måste vi söka upp trovärdiga källor.

Forskare jobbar engagerat i ett helt liv i jakt på sanningen. Om vi ska lita på någon rekommenderar jag att vi litar på dem.