Samlade kommentarer om budgetförslaget
SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson tackar regeringen för att de äntligen börjat lyssna på oppositionen i sitt budgetförslag. Speciellt höjningarna av garantipensionen och ensamförsörjartillägget är välkomna. Hon är dock orolig för att de viktigaste reformerna, som familjeledigheterna och de andra sysselsättningsåtgärderna, riskerar bli på hälft.
– Regeringen lovar satsa på utbildningen, men det är uppenbart att åtgärderna inte räcker till för att reparera den skada regeringen redan gjort. Däremot är en väl genomförd familjeledighetsreform en mycket positiv sak. Detta har SFP efterlyst en längre tid. I brist på konkreti föreslår jag att regeringen bekantar sig med den modell vi publicerade för ett år sedan, där vi föreslår 18 månaders inkomstrelaterad föräldraledighet (6+6+6), 13 månaders flexibelt hemvårdsstöd samt fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik för barn som fyllt tre år, säger Henriksson.
– Vi har redan tidigare konstaterat att man måste våga satsa på familjeledighetsreformen. Nu talar regeringen vagt om behovet av reform, men verkar inte vilja investera i den. Även här vore det på sin plats med parlamentarisk beredning, avslutar Henriksson
Vänsterförbundets ordförande, Åbobon Li Andersson, är mycket kritisk mot regeringen på flera punkter.
– Budgetmanglingens största nyheter var att man fortsätter på linjen med skatterea, och att man av skuggan av tragedin i Åbo tänker begränsa centrala mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter. De önskade reformerna för att stöda sysselsättning och kunnande blev ogjorda, säger Andersson.
Hon risar regeringen för att den skär 270 miljoner euro i inkomstskatten, och att det innebär att inkomstskattelättnaderna uppgår till 1,5 miljarder under regeringsperioden. Hon ser det som ett led i att köra välfärdsstaten i sank.
Andersson kritiserar också planerna på att göra det brottsligt att skydda de som finns i landet utan uppehållstillstånd. Hon är också tveksam till att öka polisens maktbefogenheter. Polisen får också betydande tilläggsresurser, bland annat nästan 10 miljoner till pansarfordon och andra fordon för "krävande situationer", konstaterar Andersson.
– Polisens befogenheter måste tryggas, men moralpaniken efter knivhuggningarna i Åbo får inte leda till onödiga begränsningar i grundrättigheterna.
Andersson tackar samtidigt för höjningen av grunddagpenningen och garantipensionen, även om höjningarna borde vara högre. Hon är också glad bland annat över att reformen av familjeledigheterna tar ett steg framåt samt att det blir lättare att studera med arbetslöshetsskydd.
Finlands Flyktinghjälp kritiserar förslaget att hålla kvar flyktingkvoten vid 750.
Ida Schauman, sakkunnig vid Flyktinghjälpen och tidigare SU-ordförande från Åbo, förbryllas av beslutet som hon menar går tvärt emot andra länders beslut.
– Norges flyktingkvot är 3.120 i år. Kanada har under ett drygt år tagit emot över 40.000 syriska flyktingar. Även Sverige höjer sin kvot till 5.000 nästa år. Den höjning som Inrikesministeriet föreslog skulle ha varit väldigt liten i jämförelse.
Kommunförbundet ser i sin tur positivt på att regeringen inte skär ner kommunernas statsandelar för beredningen av vård- och landskapsreformen.
– Det är ett principiellt och ekonomiskt viktigt vägval i budgetmanglingen, också med tanke på framtiden. Kommunerna ansvarar fullt ut för sina uppgifter ända tills reformen träder i kraft och är dessutom tvungna att lägga ner resurser på sitt eget reformarbete, säger Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.
Enligt Kommunförbundet är det positivt att kommunerna ska få full kompensation för förlorade skatteinkomster. Det är ändå beklagligt att kommunerna måste höja sina fastighetsskattesatser ytterligare för att kompensera den sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik som fastslogs i redan vid ramförhandlingarna.
– I beredningen av familjevårdsreformen, som inleddes i samband med budgetmanglingen, måste kommunernas förutsättningar att klara av den växande efterfrågan på småbarnspedagogik tillgodoses.
Kommunförbundet efterlyser närmare information om de kommande insatserna för att reparera mögelskolor, åtgärda problem med inomhusluften och sätta fart på bostadsproduktionen.
Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio bedömer att utvecklingstrenden för den kommunala ekonomin är hållbar, men att situationen varierar från kommun till kommun.
– Samtidigt måste vi komma ihåg att regeringen fortfarande planerar åtskilliga kalkylerade nedskärningar i kommunernas statsandelar och att kommunernas skatteunderlag fortfarande har en svag utveckling på grund av besluten i konkurrenskraftsavtalet. Som det nu ser ut har statens åtgärder fortfarande sammantaget en negativ effekt på den kommunala ekonomin.
– Som helhet balanserar kommunekonomin fortfarande på en knivsudd. Även om den allmänna ekonomiska utvecklingen för tillfället ser ut att stärka kommunernas ekonomi, hänger stora osäkerhetsfaktorer i luften, till exempel den kommande arbetsmarknadsuppgörelsen.
Skrotningspremie
Regeringen beslutade i budgetmanglingen att reservera 8 miljoner euro för skrotningspremier för bilar 2018. Beslut om på vilket sätt premien betalas fattas senare.
- Målet med skrotningspremien är att påskynda anskaffningen av utsläppsnåla fordon och föryngringen av bilparken. Dessutom är jag nöjd med att antalet utvecklingsprojekt tacka vare detta initiativ höjs redan under innevarande regeringsperiod. Vi stöder regeringens mål i fråga om konkurrenskraft, tillväxt och klimat, säger kommunikationsminister Anne Berner.
År 2018 inleds följande projekt: Ring I i Bredvik i Esbo, arrangemangen för anslutande trafik till utbyggnaden av västmetron i Esbo, förbättrandet av havsfarlederna till Nordsjö i Helsingfors och till Karleby samt ersättandet av färjeförbindelsen till Karlö med en bro. För en förbättring av transportförbindelserna till bioproduktfabriken i Äänekoski reserveras i enlighet med tidigare förslag 5 miljoner euro.