Så skrotas den taxellska paradoxen – Brava!
På måndag inleder Brava lärcenter i Pargas inte bara det nya skolåret utan också en ny era. Huset rymmer fyra skolor, två språk och två skolformer (grundläggande utbildning och gymnasium). Framför allt rymmer det samarbete och synergieffekter.
I Pargas finns visserligen redan skolor med olika undervisningsspråk, men Brava tar klivet ut i och med att också yrkesskolorna Axxell och Optima snart finns i anslutning till lärcentret. Vi talar om tusen elever och studerande som i sin vardag motbevisar den taxellska paradoxen. Äntligen!
Enligt Christoffers Taxells paradox, introducerad på 1980-talet i samband med en skolinvigning i Närpes, är enspråkiga lösningar den bästa garantin för en levande tvåspråkighet, medan tvåspråkiga lösningar i praktiken leder till enspråkighet.
Sedan dess har SFP och andra institutioner i Svenskfinland förlitat sig på att allt annat än enspråkigt svenska skolor leder till domänförluster och svenskans undergång. Folktinget har motsatt sig en registrering av två modersmål i befolkningsdatasystemet med motiveringen att det kan leda till att en tvåspråkig kommun då erbjuder småbarnspedagogik eller grundläggande utbildning bara på kommunens majoritetsspråk (läs: oftast finska).
Brava ska ses som en domänseger för både det svenska och det finska. Orsakerna är många. Om bara enspråkigt svenska lösningar garanterar att svenskan överlever och inte slukas av finskan, finns det snart inte värst många svenskspråkiga kvar i det här landet.
Tvåspråkigheten blir enbart en fråga om överlevnad och inte en fråga om mångfald, livskraft och stolthet över tvåspråkigheten som en naturlig del av vårt samhälle. Vid det här laget borde vi förstå att enspråkigt svenska lösningar kan uppfattas som exkluderande, som “vi mot dem”.
Här kan jämföras med landets, både nationellt och internationellt, ledande universitet Helsingin yliopisto som redan länge erbjudit tvåspråkiga så kallade katu-examina (kaksikielinen tutkinto).
Tio studieprogram erbjuder för närvarande magistersstudier enligt katu-modellen. Lägg till att de enspråkigt svenska barnen minskar i antal, medan andra språkgrupper ökar. I Åbo utgör de som talar ett främmande språk cirka 13 procent av invånarna och totalt talas över hundra olika språk i staden. Två tredjedelar av inflyttningen till Åbo har under de senaste tjugo åren kommit från utlandet.
Hela utbildningssektorn i hela Finland står inför besvärliga tider. Årskullarna krymper, läraryrket blir allt mindre lockande och utbildningen måste anpassa sig till ekonomin, vilket bland annat påverkar skolnätet.
Större pedagogiska muskler skulle gagna både lärare och elever. Det är heller ingen utopistisk tanke att ansvaret för den grundläggande utbildningen i något skede lyfts från kommunen till välfärdsområdet, i enlighet med social- och hälsovården.
Ju större och starkare utbildningsenheter, desto bättre tryggad är utbildningen i kommunen. Här tjänar Brava som ett stadigt utbildningsankare och en proaktiv investering för andra att ta efter.
ÅU:s ledare håller sommarpaus. Under sommaren publicerar vi i stället opinionstexter av Susanna Landor. Hon har jobbat som journalist och chefredaktör under många år. Hon är bosatt i Nagu.