Så omformar generation Z arbetslivet

Arbetar du med en generation som är mellan 20 och 40 år yngre än du? Det gör jag och jag har märkt av betydande kulturskillnader mellan den yngre generationen och min egen syn och krav på arbetsgivare och arbetslivet i allmänhet.

För att vidga mina perspektiv och förbättra mitt ledarskap har jag studerat hur de yngre generationerna ser på arbetslivet, generation Z är inte homogen, men vissa tydliga drag skiljer dem från tidigare generationer.

För Generation Z är framtidens arbetsliv både spännande och oroande. Deras höga krav på arbetsgivare och sig själva återspeglar en strävan efter meningsfullhet i jämförelse med mig själv som i samma ålder såg jobbet enbart som en lönesedel.

Denna unga generation, matad med kontinuerligt informationsflöde, känner mera otrygghet inför en allt osäkrare framtid som rör jobb, boende, ekonomi och relationer på ett annat sätt än tidigare.

Arbetslivet har genomgått förändringar där gigekonomin och osäkra anställningsvillkor blir vanligare och de yngre svarar på förändringen med en ökad efterfrågan på medmänsklighet och trygghet på arbetsplatsen.

De önskar en arbetsgivare som inte bara ger anställningsstabilitet utan också lyssnar, visar omtanke och skapar en positiv arbetsmiljö där de känner sig uppskattade. Flexibilitet, emotionell trygghet och meningsfullhet prioriteras nu lika mycket som traditionella incitament som lön och karriärmöjligheter.

Denna generation, med sin innovativa inställning och teknologiska kompetens, har påverkat arbetslivet betydligt, deras teknologiska förmåga driver fram framsteg som påverkar företagsstrukturer och arbetsprocesser, vilket inkluderar möjligheten att arbeta var och när som helst.

Mitt dagliga arbete involverar att övertyga mina kunder om fördelarna med distansarbete, samtidigt som jag förhandlar med kandidater om vikten av fysiska möten på kontoret. Med de yngre arbetssökandena pratar vi även mycket om skillnaden mellan den arbetsvardag man ser på sociala medier och det riktiga jobbet, kraven och förväntningarna.

Generation Z söker tydligt mer meningsfullhet i sina arbeten och prioriterar en balans mellan arbetsliv och fritid. Som rekryterare frågas jag allt oftare om man kan neka till övertid, vilken sjukfrånvaroprocenten är och om man kan få se de senaste arbetstagarundersökningarna, innan man tackar ja till arbetsplatsen.

Arbetsgivare måste alltså omvärdera traditionella arbetsmodeller och anpassa sig till flexiblare scheman och distansarbete för att locka och behålla unga talanger. Samtidigt ökar ensamheten just bland unga vuxna och jag tror själv starkt på den positiva inverkan av mänskliga möten på en fysisk arbetsplats.

Som jag skrev i min förra kolumn (ÅU 4.1.2024) är mångfald och inkludering centrala för generation Z, de strävar efter att skapa en arbetsmiljö där olikheter uppmuntras, vilket har drivit organisationer att aktivt främja mångfald.

De yngre vill göra mer än bara överleva; de vill skapa och påverka, dessutom anser det att det är arbetsgivarens plikt att synligt påverka en ljusare framtid, vilket i sin tur syns i önskan om en ansvarsfull arbetsgivare med samma värderingar som en själv.

Denna medvetenhet driver företag att redan nu anta hållbar affärspraxis och ta socialt ansvar. Arbetsplatser som inte bara fokuserar på ekonomisk vinst utan också på samhällsansvar kommer i framtiden att attrahera ny och behålla existerande arbetskraft längre.

Sammanfattningsvis är generation Z en mycket välkommen kreativ och inflytelserik kraft som omformar arbetslivet precis som alla tidigare generationer. Deras teknologiska färdigheter, strävan efter meningsfullhet och betoning på mångfald påverkar hur företag organiserar sig och driver innovation.

Att förstå och anpassa sig till denna och kommande generationers behov och värderingar är avgörande för att skapa en framgångsrik och hållbar arbetsmiljö för oss alla, förståelsen får vi genom att nyfiket lyssna och med en respektfull dialog och samarbete kommer anpassningen.

Här kan du läsa fler kolumner av Johanna Molin.