Så många karlar krävs för att lyfta ÅA-rektorns matta – se bilder från återvändandet till huvudbyggnaden

Jean Lindén
En man i ett stort rum
Rektor Mikael Lindfelt säger att han velat förena traditionellt och modernt i möblemanget – med mattan synlig i mitten. En hel del är sig likt, som den gamla blåa färgen som Lindfelt tycker är väldigt vacker.
Publicerad:

Det krävdes fyra karlar för att bära iväg med den enorma mattan senast det tvättades, berättar Åbo Akademis rektor Mikael Lindfelt.

Sedan ett par månader har Lindfelt sitt kontor i det gamla rektorsrummet i Åbo Akademis huvudbyggnad nära domkyrkan.

När Lindfelt möblerade om rummet och gjorde det till sitt valde han att ge mattan största möjliga synlighet.

– Den är legendarisk. Den är handvävd i Indien och påstås vara den största i sitt slag i Norden.

Jean Lindén
En man med en bok
Egna bokhyllor. Teologiprofessorn Mikael Lindfelt har tagit med sig sina böcker till rektorsrummet.

Lindfelts föregångare Moira von Wright flyttade för några år sedan rektorskansliet från huvudbyggnaden till Humanisticum på Biskopsgatan.

När Lindfelt i fjol valdes till rektor blev han därför den första ÅA-rektorn någonsin som inte inledde sitt jobb i huvudbyggnadens rektorsrum, på andra våningen i hörnet mot Nylandsgatan.

Men nu har ÅA alltså samlat hela sin akademiska och administrativa ledning under huvudbyggnadens tak.

Lindfelt är nöjd över ”Ledningshuset”. Han säger att det nog fanns en poäng med att rektorn satt i Humanisticum, mer centralt på campus.

– Men den poängen hade inte så stort värde att det var värt att ÅA övergav huvudbyggnaden. Humanisticum har dessutom inte donerats för att användas som rektorshus.

Jean Lindén
En ståtlig byggnad
Från 1830-talet. Akademins huvudbyggnad är ritad av Charles Bassi.

Han syftar på arbetet med ÅA:s fastighetsplan där ledningen ställde frågan – internt och till omvärlden – om det är absolut nödvändigt att akademin har kvar huvudbyggnaden.

– Det var ett bra test för att se vad huvudbyggnaden betyder. Det är en viktig byggnad för ÅA och vi bestämde oss snabbt för att flytta tillbaka.

Byggnaden stod inte tom under tiden. Här fanns bland annat del av personalavdelningen, och rektorsrummet fungerade som Stiftelsens för Åbo Akademis mötesrum. Men huset var inte i fullt bruk.

Jean Lindén
En man i ett rum
Sitter i distansmöte. Kvalitetskoordinatorn Ole Karlsson säger att huset är lite tomt den här dagen eftersom det aviserats att en öppning till den nya hissen ska pikas upp i ytterväggen. Plasten kring skåpet vittnar om att inflyttningen inte är helt klar.

Nu har omkring 40 personer sin arbetsplats här.

Det har inte gjorts någon stor renovering även om exempelvis en del mellanväggar och nya golvbeläggningar har tillkommit. Dessutom byggs en hiss på gårdssidan för att göra huset mer tillgängligt.

Mycket handlar om att man planerat om lokalerna och bland annat skapat nästan tio grupprum av olika storlekar med teknik för distansmöten

Den kanske största förändringen är att kafferummet flyttats från ett hörn i bottenvåningen upp till den gamla konsistoriesalen.

– Tanken är att skapa en mötesplats i husets hjärta där man kan mötas över enhetsgränserna, säger Lindfelt.

Jean Lindén
Kvinna i ett rum med bord
Café Bassi. Så kallar man det nya kafferummet på andra våningen. – Här kan vi också ordna tillställningar och ta emot gäster, säger Heidi Backman om rummet som finns bredvid huvudbyggnadens stora mötesrum.

Det har lyckats, säger Heidi Backman, direktör för universitetsservice.

Hon var den enda från universitetsservicen som satt i Humanisticum. Hon gillade visserligen det fina, hemtrevliga stadspalatset på Biskopsgatan.

Men i huvudbyggnaden är det mycket lättare att träffas och växla några ord öga mot öga då ledningsfunktionerna är samlade.

– Småsaker sköts enkelt på det sättet. Efter pandemin märker vi hur viktigt det är att träffas och har återvänt mer och mer till det, säger Backman.

Jean Lindén
Mötesrum
Ett litet mötesrum invid de tre prorektorernas gemensamma rum.

Samtidigt finns förstås ingen återvändo till tiden före pandemin. I huvudbyggnaden finns skärmar på väggarna i många rum, och en del står ännu invirade i plast.

Det stora mötesrummet på andra våningen väntar på ett modernare bord med skärmar och ny teknik. Snart ska deltagarna ha både lättare att se och höra varandra.

– Nu är de som sitter i konferensrummet som myror på skärmen för de som deltar på distans. Man ser inte varandras miner, förklarar Backman.

Hon säger att man förr, om man var på resa, helt enkelt inte deltog i möten på kontoret.

– Nu deltar man på distans. Kalendern fylls, på gott och på ont, säger hon om det moderna arbetslivet.

Jean Lindén
Man och kvinna på balkong
Mikael Lindfelt och Heidi Backman på balkongen utanför det nya kafferummet blickande mot campus.

Backman visar upp fina guidetalanger när hon talar om huvudbyggnaden och Humanisticum som man nyss lämnat.

– När man berättar för gäster om Humanisticum är husets historia som donation intressant, för donationstraditionen är inte så stark i Finland.

– Här i huvudbyggnaden är arkitekten Bassi och hans väg från Italien till Finland spännande. Det här var ett av hans sista projekt i Åbo. Men jag går gärna tillbaka ända till 1200-talet och Katedralskolan som då grundades här vid domkyrkan. Vi finns där vårt lands fina utbildningssystem startade, säger Heidi Backman.

Klicka på en bild för att öppna bildspelet:

Reporter, nyhetschef
Publicerad: