Så har språkförhållandena förändrats i Åboland

Blir Köpmansgatan ett bostadskvarter? Eller överlever den som gågata? Det diskuteras i Pargas då staden har nya planer för fler affärer kring Skärgårdsvägen. Foto: Anja Kuusisto
Publicerad:

Mikael Sjövalls insändare i ÅU 29.8 om att svenskan trängs undan i skärgården väckte mycket debatt på ÅU:s webbsidor och Facebook. Har språkförhållandena i Åboland förändrats? Det här visar siffrorna.

Under de senaste 27 åren har andelen finskspråkiga ökat i både Pargas stad och på Kimitoön, men i den sistnämnda kommunen är ökningen marginell.

Siffrorna är tagna från Statistikcentralen. Tidsspannet har valts utgående från den tillgängliga statistiken.

Pargas stads befolkning har ökat med cirka 700 personer sedan 1980. Antalet finskspråkiga har gått från 4 699 till 6 375, samtidigt som de svenskspråkiga minskat med nästan 1 400 personer.

Procentuellt är de svenskspråkiga ändå i majoritet med god marginal.

På Kimitoön har den totala befolkningen minskat med över en fjärdedel. Både den finska och den svenska språkgruppen har minskat, den senare med över 30 procent.

Eftersom båda grupperna har minskat är språkförhållandena relativt oförändrade. Grupperna finskspråkiga och övriga språk har ökat med ungefär tre procent var.

Under sommaren ökar befolkningen rejält i bägge kommuner, då sommargästerna flyttar in. Både Pargas och Kimitoön hör till landets stugtätaste kommuner.

Med 8 695 sommarstugor var Pargas tredje på listan över de kommuner som har flest sommarstugor i Finland år 2017. Kimitoön var trettonde med 4 817.

De finskspråkiga utgör en knapp majoritet av sommarstugeägarna i båda kommunerna.

Språkstatistiken är tagen från Statistikcentralen och visar bara de stugor som inte ägs av företag, föreningar, dödsbon eller utlänningar.

Läs också: Turismföretagare bemöter påståendena om att svenskan trängs undan i skärgården – "Alltid svårt att hitta tvåspråkig personal"

Publicerad: