S- och K-kedjornas höga vinster – "Kedjorna stoppar också den del av marginalerna som borde tillhöra lantbruket i sina egna djupa fickor"

Handeln. S- och K-kedjorna gjorde under fjolåret höga vinster. En stor del kom från livsmedelssektorn. S-kedjans vinst var år 2023 447 miljoner, vilket är en ökning med hela 37,5 procent jämfört med året innan.

Även om inflationen avtog sakta så förorsakade den att livsmedelspriserna steg.

Ett fenomen som sällan nämns och många inte känner till är att affärskedjorna passar på att höja priserna mycket mer än vad inflationen leder till. Stickprov påvisar detta, en verklighet som ingående borde undersökas mera och vara föremål för diskussion i den allmänna debatten

Den av S- och K-kedjan monopoliserade livsmedelshandeln har genom sin ställning möjlighet att höja priserna eftersom konkurrensen är svag, vilket påvisas av de har höga vinster och därmed stora marginaler när andra aktörer i livsmedelskedjan kämpar med lönsamhetssvårigheter.

Det gäller inte minst jordbruket som påvisar nedgående lönsamhet vilket bekräftas av flera undersökningar. Det är kännetecknande för jordbruket att de som ligger först i kedjan har den lägsta lönsamheten därför att producentorganisationerna har ringa möjligheter att påverka produktpriserna och inte heller rutiner och kunskap att agera i marknadsfrågor.

Vid det här laget torde de flesta som är insatta i den säkerhetspolitiska situationen vara medvetna om att det är väsentligt att vi har ett eget lantbruk som kan producera livsmedel när kriser uppstår.

Om huvuddelen av livsmedlen ska importeras uppstår risker då kommunikationerna äventyras och transporterna försvåras.

Verkligheten är nog den att små störningar leder till problem. Kedjorna har sagt att man är med och tar ansvar för lantbruket vid olika diskussioner i medierna. Lantbrukets möjligheter att diskutera med handeln är nästan obefintliga.

Under lång tid har S- och K-kedjans monopolställning diskuterats.

Man behöver ingalunda besitta 100 procent av marknaden för att dominera den, men man har 80–90 procent av den.

Flera regeringar i synnerhet om man haft en centerpartistisk lantbruksminister har haft ambitionen att påverka handelns marginaler för livsmedel och som av undersökningar påvisats vara oskäliga.

Ingen lantbruksminister har lyckats med det därför att det inte heller för ministern går att förhandla och uppnå resultat.

Man har helt enkelt inte de instrument som skulle behövas.

Nuvarande konkurenslagstiftning biter inte på kedjornas monopol. Däremot påverkar den marknadssamarbetet mellan lantbrukarna.

Nuvarande regering har inte något som helst intresse att försöka komma åt handelns monopolistiska agerande.

Jag har inte hört talas om att den nuvarande lantbruksministern skulle tala i den riktningen.

Det förefaller som om bidragen är det enda alternativ politikerna har att på något sätt bevara lantbruket.

Kedjorna stoppar också den del av marginalerna som borde tillhöra lantbruket i sina egna djupa fickor.

Olof Öström Tavastehus Brändö, Åland