Ryska män kan tystas med vodka, ryska mödrar tystar ingen – krigets nya morgonrutiner
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Jag är knappast den enda som har tvingats eller lockats att ändra morgonens vanor. Tidigare bestod den av att dricka kaffe, läsa tidningarna och förbereda sig på dagens arbete med att gå igenom kalenderposterna. Nu finns det en ny rutin på morgonen: att läsa morgonens rapport från ISW – Institute for the Study of War (Institutet för krigsstudier).
Hur gick det så här? Ganska fort visade det sig att största delen av tidningarnas morgonrapporter om hur kriget gick, härstammade från ISW:s rapport från föregående dag. Men det var inte den enda orsaken.
Det som gör ISW-rapporterna speciellt intressanta är att bedömningarna, som institutet naturligtvis själv står för, underbyggs med citat från källor som läsaren kan granska och bedöma själv.
En ganska stor del av källmaterialet kommer från ryska så kallade milbloggare, militära eller militaristiska förståsigpåare, som åtminstone delvis med stor sakkunskap beskriver vad som sker eller inte sker på de olika frontavsnitten.
Bloggarna pekar därmed på omständigheter som naggar förtroendet för Putins krig i kanterna. I det lite längre loppet kommer det att vara avgörande för krigets utgång.
Under de senaste dagarna ha det varit två omständigheter eller händelser som har väckt milbloggarnas uppmärksamhet.
Den ena händelsen handlade om skottlossning på en arméförläggning utanför Belgorod.
Staden ligger 40 kilometer från gränsen till Ukraina och spelar därför en stor roll för den ryska arméns logistik. Alldeles omedelbart efter skottlossningen var det ganska ont om information, men småningom läckte sanningen fram.
Tadzjikiska beväringar hade klagat inför sina överordnade om att ”det här kriget inte var deras krig”. Svaret de fick handlade om att Allah är feg.
Det var naturligtvis en förolämpning som inte kunde passera utan motåtgärder. Slutresultatet blev minst 11 dödade och ett femtontal skadade.
Allting i den händelsen skvallrar om ökande slitningar mellan olika nationaliteter och religioner.
Det har alltid varit farligt i Ryssland och har nu blivit speciellt farligt, eftersom uppbådet av soldater pekar på ett mycket mera allvarligt problem – rasismen i Ryssland.
En karta i ISW:s rapport från senaste tisdag visar hur mycket större kanonmatsuttaget är i de nationella områdena i Rysslands periferier.
I de mest nationalistiska militärbloggarnas skriverier framstår den nationellt segregerande mobiliseringen vara en målsättning.
Bloggaren ”Grey Zone” skriver att den genuint ryska befolkningens andel hela tiden sjunker.
Han hävdar att Ryssland har förlorat 10 miljoner ryssar genom en lägre fertilitet och en högre mortalitet.
Det finns alltså en vilja att utjämna den här utvecklingen genom ett planerat och smygande folkmord.
Det bådar illa!
Den andra omständigheten är kanske ännu mera störande för sinnesfriden innanför Kremls murar.
Mödrarna och mormödrarna klagar över att deras barn och barnbarn skyfflas till fronten och till en för tidig död utan att det förefaller störa makthavarna.
Soldatmödrarna var redan tidigare en maktfaktor i rysk politik, men de var obekväma och Kreml passade på att förbjuda dem, men nu kommer mödrarna igen att aktiveras.
Det betyder problem och minskat understöd för kriget mot Ukraina.
Ryska män kan tystas med vodka. Ryska mödrar tystar ingen.
Här kan du läsa fler kolumner av Nils Torvalds.