Respekten för folkrätten håller på att urholkas
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Israels minister för energifrågor, Eli Cohen, gick söndagen den 9 mars ut med uppgifter om att han godkänt ett beslut om att strypa all eltillförsel till Gaza.
Detta uttalande kommer bara några dagar efter att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu gått ut och meddelat att man kommer att stoppa allt biståndsmaterial till Gazaremsan.
Samtidigt sällade sig Israel till USA, Nordkorea och Ryssland när de nyligen i FN:s generalförsamling röstade mot en resolution som fördömde Rysslands anfallskrig i Ukraina.
Israel försöker dra ut på den nuvarande fasen av vapenstilleståndsprocessen för att undgå att följande fas inleds, som enligt planen borde innebära att all gisslan friges samt att de israeliska styrkorna drar sig tillbaka och avslutar kriget.
Israels agerande utgör ett brott mot folkrätten, då de försvårar situationen ytterligare för hela civilbefolkningen i Gaza.
Elektriciteten behövs exempelvis för att trygga tillgången på vatten i området.
Samtidigt har även våldet på den ockuperade Västbanken ökat.
Israeliska styrkor inledde den 21 januari i år en militär operation mot flyktinglägret i Jenin och andra områden på Västbanken.
Denna militäroperation har av FN:s organisation för palestinska flyktingar UNRWA beskrivits som den längsta enskilda militäroperationen i Västbanken sedan den andra intifadan i början av 2000-talet och att den orsakat det största antalet palestinska flyktingar, kring 40 000, sedan kriget år 1967.
Trots detta är tystnaden om det som sker på Västbanken så gott som total i media.
Samtidigt sällade sig Israel till USA, Nordkorea och Ryssland när de nyligen i FN:s generalförsamling röstade mot en resolution som fördömde Rysslands anfallskrig i Ukraina.
Det visar hur Netanyahus Israel positionerar i förhållande till de auktoritära ytterhögerledare som nu skakar världspolitiken.
De representerar en världssyn där gemensamma regler inte spelar någon roll, utan de som är stora och har makt bestämmer och gör som de vill.
Netanyahu allierar sig med dem, och sällar sig därmed till den grupp av ledare som öppet ser ner på ideal som rättsstaten, mänskliga rättigheter och folkrätten.
Trumps och Putins ideologiska allians är ett hot mot det internationella samarbetet och mot folkrätten.
De representerar en världssyn där gemensamma regler inte spelar någon roll, utan de som är stora och har makt bestämmer och gör som de vill.
I en sådan här situation är det viktigare än någonsin att det finns starka aktörer och röster för folkrätten, för mänskliga rättigheter, för gemensamma regler och för jämlikhet.
Det är många som med all rätt vänder blicken mot EU för att axla denna roll.
Men för att EU ska kunna vara en trovärdig och konsekvent aktör för folkrätten och mänskliga rättigheter, måste man börja med förändringar i sin egen politiska linje i fråga om Gaza.
Den Internationella domstolen har i somras tydligt konstaterat att Israels ockupation bryter mot folkrätten och krävt att landet avslutar ockupationen.
Israel har gjort sig skyldig till allvarliga brott mot folkrätten i kriget i Gaza, som lett till att 48 000 personer dött, majoriteten av dem kvinnor och barn.
Att EU inte klarat av att fatta beslut för att skapa tryck mot Israel, eller tydliga ställningstaganden mot brotten mot folkrätten, har bidragit till en utveckling där respekten för folkrätten sakta urholkas.
Ännu värre är det faktum att många ledare för centrala EU-länder meddelat att man inte kommer att tillämpa den Internationella brottmålsdomstolens arresteringsorder gällande Netanyahu, om han besöker deras länder.
Genom denna typ av uttalanden bidrar EU-länderna själva till en utveckling där man väljer vilka regler man vill tillämpa – precis som Trump och Putin gör.
Här kan du läsa fler kolumner av Li Andersson.