Regeringen sviker studerande – igen
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
’’Ockuperat’’, står det på skyltarna och lakanen som har spridit sig i olika utbildningsnivåers byggnader under de senaste veckorna. Studerandes oro över hur ekonomin och välmåendet ska skötas har varit på tapeten. Och visst är det så: regeringen sviker studerande än en gång.
Som sagt befinner vi oss inte på okända vatten. Regeringen Sipilä (2015-2019) gav ett löfte om att inte skära ner i utbildningen (ett utbildningslöfte eller koulutuslupaus på finska), och det löftet höll inte. Centern var inte det enda partiet som skar ner. Kom ihåg att Samlingspartiet och Sannfinländarna stod i samma led.
Riksdagsvalet präglades starkt av diskussioner om statsskuld. Vi måste göra någonting åt statsskulden! Partierna hade olika åsikter om tillvägagångssättet. Under riksdagsvalets gång sade nuvarande statsminister Petteri Orpo (Saml) att utbildningen är särskilt skyddad från nedskärningar. Och vad kommande regering än gör så ska statsskulden tas itu med. Nu tas skuld, och prioriteringarna slår helt snett.
Hur går det, regeringen Orpo? Nu ska regeringen skära ned på bostadsbidraget och frysa indexhöjningar för studiestödet. Det här påverkar studerandes ekonomi i hög grad. Arbetslösa som lyfter inkomstrelaterad dagpenning drabbas också hårt av nedskärningar i socialskyddet.
Enligt Social- och hälsovårdsministeriets konsekvensbedömning av regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten beräknas ginikoefficienten, som mäter inkomstfördelningens ojämlikhet i samhället, att öka med ungefär en halv procentenhet. Det är helt oundvikligt att ekonomisk stress också påverkar människan till den grad att välmåendet lider.
Varför ska nedskärningar alltid riktas mot de som har det svårast i samhället? Medan höginkomsttagare gynnas allra mest av skattelättnaderna räknar studerande, arbetslösa, låginkomsttagare, marginaliserade och fler sina mynt. Blir det mat eller medicin idag? Blir det någonting alls?
Regeringens värderingar och prioriteringar syns på långt håll – och enligt mig är de omoraliska.
Regeringen säger: jobba, eller jobba mer. Alla studerande har inte möjlighet att jobba under sin studietid. Det finns dessutom fler arbetssökande än arbetsplatser för tillfället.
De flesta som inte studerar jobbar redan. Säg inte åt de som jobbar hårt att jobba hårdare. Och visst, minister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har kommenterat Social- och hälsovårdsministeriets konsekvensbedömning, och ser inga behov av att göra ändringar i vare sig nedskärningarna i den sociala tryggheten eller ändringarna i beskattningen.
I sin kommentar hänvisar hon till studerande och arbetslösa: ’’De här två grupperna har bäst förutsättningar att höja sin inkomst genom att ge sig ut i arbetslivet, deras position är inte den svagaste.’’
Liknande kommentarer hördes av Petteri Orpo (Saml) i A-studion (11.10.2023). Jobba eller bli färdig? Söka arbete då det inte finns tillräckligt med arbete? Riskera utbrändhet genom att studera och jobba samtidigt? Att kombinera studier och arbete passar vissa studerande, men inte alla, och det anser jag inte att regeringen har förståelse för.
Studerande hör till den gruppen som förväntas ta lån för att ha råd med mat, hyra och medicin. Orättvis och kortsiktig politik behöver inte accepteras. Det är mer än tillåtet och välkommet att inte gå med på detta, och att prata högt om hur så många påverkas av regeringens nedskärningar.
Här kan du läsa fler kolumner av Emma Andersson.