Regeringen satsar på att förbättra vattensystemens tillstånd
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
I slutet av oktober publicerade Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) en ny rapport om tillståndet i Östersjön. Det är ytterligare en påminnelse om de utmaningar som havsområden står inför till följd av mänsklig verksamhet.
Östersjön lider av övergödning, föroreningar, överfiske och habitatförstöring. Klimatförändringarna leder också till ytterligare påfrestningar för vattensystemen. Enligt rapporten har tillståndet i Östersjön inte förbättrats särskilt mycket mellan granskningsperioden 2016–2021.
Situationen är bekymmersam, men med väl valda och långsiktiga åtgärder är det fortfarande möjligt att rädda havet.
Skyddet av Östersjön var en gång en av de viktigaste anledningarna för mig att engagera mig i politiken, och det har varit ett av mina centrala teman under hela min politiska karriär.
Östersjöns utsatta tillstånd och dess skydd måste stå i fokus under alla årstider, inte bara på sommaren när blågröna algflottar dyker upp på stränderna.
Bevarande kräver kunskap och forskning. Beslut måste baseras på undersökt information och data som tagits fram av övervakningssystem om vattensystemens tillstånd.
Statsminister Orpos regeringsprogram innehåller starka formuleringar om vattensystemen. Som chefsförhandlare för miljöpolitiken är jag särskilt glad över att vi för första gången har kommit överens om ett separat kapitel för Skärgårdshavet i regeringsprogrammet.
Regeringen har ett tydligt mål att få bort havsområdet från HELCOM:s hot spot-lista över de värsta förorenarna, och ett antal konkreta åtgärder vidtas för att uppnå detta.
Trots den svåra ekonomiska situationen innehåller nästa års budget en fortsättning på programmet för att effektivera vattenskyddet och Skärgårdshavsprogrammet.
Totalt kommer cirka 11,8 miljoner euro att öronmärkas för åtgärder för att skydda Östersjön och dess vattensystem nästa år, inklusive en separat beslutad ökning på sex miljoner euro.
Dessutom kommer under ramperioden 2025–2027 totalt 24 miljoner extra medel att tilldelas Skärgårdshavsprogrammet och vattenskyddet och därefter framåt permanent 10 miljoner euro.
Åtgärderna kommer till exempel att vara effektivt inriktade på näringsämnenas kretslopp, förbättrandet av markstrukturen och avlägsnandet av näringsämnen från havet.
Skärgårdshavsprogrammet syftar till att minska näringsbelastningen i området och ger information om de mest effektiva metoderna som kan implementeras även i andra områden. I praktiken utförs vattenskydd i stor skala i avrinningsområdet med hjälp av ett brett spektrum av effektiva metoder.
Genom att ta hand om åkermarkens struktur och avrinningsområdens vattenhushållning minskar vattendragens näringsbelastning. Vi behöver incitament för att ta hand om marken och till exempel öka växttäcket.
Den mångsidiga användningen av jordförbättringsmedel är viktigt för vattenskyddet. Jordbrukarna bör ha möjlighet att välja de lämpligaste lösningarna för varje region. Gips-, fiber- och strukturkalkbehandlingar bör användas i större utsträckning än för närvarande.
Konkreta åtgärder för att förbättra tillståndet i havet är bland annat förbud mot utsläpp av avloppsvatten från fartyg på finskt territorialvatten och upphörande av snöavfall i vattensystemen.
Regeringsprogrammet innehåller också bestämmelser om rening av avloppsvatten, förebyggande av översvämningsskador och beredskap för oljeutsläpp.
Programmet för att förbättra vattenförvaltningen har också samlat in privat finansiering, vilket ökar effektiviteten i den regionala vattenförvaltningen. Nyckeln till vattenskydd är därför ett långsiktigt samarbete mellan olika aktörer.
Skyddet av Östersjön kan främjas på individnivå, i lokalpolitiken, på regionnivå samt i riksdagen och även i internationella forum. Regeringsprogrammet utgör en stark ryggrad för detta arbete.
Här kan du läsa fler kolumner av Saara-Sofia Sirén.