Regeringen säger en sak men gör en annan – bokskatten är oförsvarbar

Vid nyår vill regeringen höja momsen på böcker med hela 4 procentenheter, från 10 till 14 procent. Det kanske inte låter som mycket, men för en bransch som länge sett en negativ trend kan höjningen bli katastrofal.

Planen att höja momsen gäller även till exempel kultur- och underhållningsevenemang samt idrottstjänster. Det enda undantaget är tidningar och tidskrifter.

Detta samtidigt som regeringen i sitt program hävdar att ”Ett mångsidigt och uppskattat konst- och kulturliv är ett kännetecken för ett kulturland” och ”Tillväxten inom kulturbranschen stöder hela samhället och stärker dess välfärd, kreativitet och hållbarhet”.

När den allmänna momsen höjdes med 1,5 procentenheter i höstas var oron stor inom en del branscher.

Hur ska de klara av höjda priser eller minskade vinstmarginaler när deras bransch redan går på knäna, frågade sig många.

Med den höjda skatten på böcker ligger Finland på andraplats i EU i den skamfulla tävlingen om bokskattesatser.

Det handlade om en höjning som innebär att priset på varan ökar med 1,2 procent.

Momshöjningen på böcker orsakar en prishöjning på 3,6 procent. Momshöjningen är alltså tre gånger så kraftig.

Med den höjda skatten på böcker ligger Finland på andraplats i EU i den skamfulla tävlingen om bokskattesatser. Endast Danmark har en högre skatt på böcker på 25 procent, medan resten av EU nöjer sig med betydligt lägre satser ofta kring 6 procent.

Planen skapar oro inom branschen.

Finlands svenska författarförening skriver på sin hemsida att det här är en tydlig signal att ”läsande är oviktigt, till och med skadligt”.

Föreningen oroas även över hur det här ska påverka författare, som i framtiden kommer få en mindre del av bokförsäljningen än den del staten tar.

Exakt vilken effekten av momshöjningarna blir återstår förstås att se. Men en sak står klar, regeringen visar på inga sätt att den står bakom sina ord om kulturens betydelse för landet.

Höjer man skatten på en produkt får man räkna med att det får konsekvenser för befolkningens konsumtion.

Det är regeringen förstås helt medveten om – det är exakt den effekten av skatten de räknar med när momsen på godis höjs från 14 till 25,5 procent.

Höjd skatt på böcker innebär minskad tillgång till böcker och en befolkning som läser mindre. Hur är det försvarbart? Nu är jag långt ifrån en politisk sakkunnig, så rätta mig om jag har fel här. Men är inte sänkt skatt en hörnsten i högerpolitik? Brukar det inte vara så att just högerpartierna vill sänka skatter för att främja marknaden?

Paradoxalt nog betonar undervisningsminister Adlercreutz vikten av läskunnigheten i en kolumn i ÅU (11.10).

Han skriver att läskunnigheten är en av de viktigaste faktorer som påverkar hur väl elever presterar i Pisatestet.

Han betonar hur viktigt det är att stöda språkkunskaper och läskunnighet hos barn med invandrarbakgrund och stoltserar med att skolan satsar mera på läsning.

Regeringen säger en sak men gör en annan.

”Kan man inte läsa och skriva är det svårt att ta till sig ny information”, skriver han.

Han har naturligtvis rätt. Läsförmågan är otroligt viktig.

Men hur går det ihop med en politik som aktivt gör läsningen mindre tillgänglig och som aktivt försvårar författarnas, förlagens och bibliotekens arbete?

Regeringen säger en sak men gör en annan.

Genom att höja bokskatten förväntar sig regeringen kunna håva in arton miljoner euro. En spottstyver i jämförelse med de miljardbelopp de gått inför att spara.

Summan ser skrattretande liten ut i jämförelse med de långsiktiga, skadliga effekter skattehöjningen kan få för samhället.

Här kan du läsa fler kolumner av Jacob Hjortman.