Politikernas oro kommer inte att fixa utbildningssystemet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Finländarnas försämrade inlärningsresultat och särskilt pojkarnas sämre prestationer i skolan har återigen lyfts fram i den offentliga debatten. Politiker över partigränserna har uttryckt sin oro över det finländska skolsystemets tillstånd. Men det väger tyvärr väldigt lätt att politiker i kör upprepar att de är "oroliga".
Åtgärder behövs.
Det enda trumfkortet för ett litet land är en hög kompetens, och det kommer inte att skapas om finansieringen av utbildningen inte är i sin ordning. Hög kompetens är å andra sidan nyckeln till ekonomisk tillväxt och vi behöver ekonomisk tillväxt för att säkra välfärden.
Nyckeln till förändring är samarbete, och jag vill berömma regeringen Orpos målsättning att satsa på att reformera stödet för lärande och stärka grundutbildningen.
Samtidigt måste jag dock vara tråkig och konstatera att ska man satsa på utbildning så satsar man verkligen på utbildning och gör inte nedskärningar med andra handen.
Nu skär regeringen samtidigt ner kommunernas statliga bidrag – det vill säga just de pengar som till stor del går till utbildning i kommunerna.
Det är naturligtvis så att när den ekonomiska situationen är svår så finns det inte pengar till allt, och något måste justeras. Att investera i utbildning bör dock vara en central prioritering ur både mänsklig och ekonomisk synvinkel.
Skolans utmaningar eller undervisningens målsättningar fixas inte bara i skolan utan vi måste satsa på service till barn, unga och familjer. Detta för oss naturligtvis till en annan stor fråga, det vill säga den finländska social- och hälsovårdens tillstånd.
När det gäller framför allt pojkars försvagade inlärningsresultat är det väsentligt att säkra skolornas jämställdhetspengar.
Det är ett av de centrala medlen för att överbrygga skillnader i inlärning mellan könen, och stödja de svagaste. Det kan användas för att minska gruppstorlekar, anställa fler assistenter eller öka stödet för undervisningen på områden där socioekonomiska faktorer kan leda till lägre inlärningsresultat.
Enligt VATT:s forskning har just den här typen av behovsbaserad finansiering visat sig vara ett effektivt verktyg för att öka framgången för pojkar – både de som är födda i Finland och de som flyttat från annat håll – i gymnasiestudierna.
Slutligen vill jag betona att utbildning har mycket mer än bara instrumentellt värde. När vi pratar om utbildning pratar vi alltid också om barnens och ungas vardag, om att värna om vetenskap och forskning, och om att försvara värdet i att Finland är ett land där vem som helst verkligen kan bli vad som helst.
Här kan du läsa fler kolumner av Sofia Virta.