Polisens närvaro lugnar
På söndag kväll står hela fyra polisbilar parkerade på olika platser på Salutorget i Åbo.
Överkonstapel Kai Heinola och äldre konstapel Janne Lindgren spanar ut över torget.
– Polisen är ofta synlig till exempel på fredags- och lördagskvällar, men att vi är så många här är såklart ett undantag, säger Heinola.
Hur länge synligheten förblir effektiverad, kan det inte uttala sig om.
– Just nu vet vi inte mer än när vårt arbetsskift tar slut. Men när vardagen återvänder fylls den förstås också med andra uppgifter.
Bägge var på jobb då attacken inträffade i fredags. Extra insatser kallades in och poliser ryckte in på jobb också frivilligt.
Också för den här patrullen har helgen varit intensiv.
– Arbetsturerna har dragit ut ganska ordentligt under de senaste dagarna.
Det är inte långa stunder som poliserna får stå ensamma på torget.
Behovet av att växla några ord med ordningsmaktens representanter verkar vara stort.
Får man komma och tala med er?
– Givetvis – och man ska komma. Vem som helst som har något på hjärtat kan komma och prata med oss.
Mellan pratstunderna med förbipasserande, blickar poliserna ut över torget.
Är det något speciellt ni håller ögonen på?
– Nä, inte egentligen. Vi håller koll på att ingen stör, det här är en plats som folk nu kommer till för att sörja och det ska man få göra i fred. Om någon uppträder irriterande avlägsnar vi personen.
Åbopolisen har hyllats för sin insats. Det kan Heinola och Lindgren också intyga.
– Otaliga personer har kommit för att tacka oss och skakat hand. Många har också kramat oss. Det är samtidigt ett sätt att få lite mentalt stöd i en jobbig situation.
Hur upplever ni själva händelsen?
– Det är surrealistiskt. Svårt att finna rätta ord.