Reportage

Plantera blåklint och klipp inte gräsmattan – humlorna tackar och bockar

Blåbären till människornas morgongröt kommer att försvinna i takt med pollinatörerna.

Humlor och bin är våra viktigaste pollinatörer. De är viktiga för människan eftersom majoriteten av alla blommande växter behöver hjälp av pollinatörer för att bära frukt.

När pollinatörer äter överför de pollen från en blomma till en andra, vilket möjliggör att växten sätter frön. Produktionen av frukt, grönsaker, bomull och kaffe lider också av minskningen, eftersom pollinatörer påverkar kvalitén och kvantiteten. Växters biodiversitet minskar också.

I juni 2018 lanserade Europeiska kommissionen EU-initiativet om pollinatörer. Ett av målen är att utveckla ett övervakningssystem för pollinatörer, och som en direkt följd började Finlands miljöcentral 2019 med pilotprojektet PÖLYHYÖTY (pollineringsnytta).

I tre år har Finlands miljöcentral gjort en uppföljning av humlor.

– Vi följer regelbundet med antalet humlor, säger Janne Heliölä, forskare vid Finlands miljöcentral och ansvarig för uppföljningen av humlor.

Hur räknar man humlor?

Uppföljningen görs av frivilliga runt om i landet. Men hur räknas dessa humlor?

En fjärilshåv och anteckningsmaterial är det enda du behöver. Du klarar dig utan håv, men då gäller det att ha skarpa ögon.

Sedan går du din utvalda slinga på 500–1000 meter. Kanske startar slingan vid din sommarstuga, en sträcka på vägen till jobbet eller i ett område du gillar att promenera i, det är ingen skillnad. Slingan har du tillsammans med Finlands miljöcentral kommit överens om.

– I nuläget är det runt åttio frivilliga, med totalt hundra slingor, som samlar uppgifter om humlor, säger Heliölä.

Det ska vara mellan 10–28 grader varmt, eftersom humlorna inte i samma utsträckning rör på sig när det är för kallt eller varmt. Många humlor klarar av höga temperaturer, men exempelvis åkerhumlan har det svårare i värmen. Svår blåst gör det också svårare att observera humlor, då det inte hörs.

– Man observerar ett område på 5×5×5 meter: framåt, uppåt och 2,5 meter åt sidorna. Humlor utanför området räknas inte, säger Kaiu Tamminen.

Tamminen är biologistuderande vid Åbo Universitet och varit med som frivillig varje år.

Den utvalda slinga vandras regelbundet från och med april eller maj, beroende på när viden blommar, och avlutas i augusti.

En gång i månaden räcker, men två är att föredra. De viktigaste månaderna att gå två gånger är maj och juli. I juli rör sig flest humlor och i maj är drottningar i farten.

Humlor är ihärdiga

Humlorna är inte så känsliga, utan klarar sig bra i kallare temperaturer och till och med regn. Men om vädret är torr och hett, speciellt inom en lång period, får humlorna ont om näring.

– I år var det sällsynt få humlor under juni månad, men antalet har ökat i juli, säger Heliölä.

Alla observationer under slingan antecknas. Plats, klockslag, temperatur, vindhastighet, molnighet, antalet humlor och vilken art skrivs ner. Odlings- och vildbin observeras också. Under sommaren 2020 observerades totalt 23 225 humlor.

– Inga humlor på slingan är också en observation, säger Tamminen.

Majoriteten av alla blommande växter behöver hjälp av pollinatörer för att bära frukt. När pollinatörer äter överför de pollen från en blomma till en andra, vilket möjliggör att växten sätter frön.

Till skillnad från humlor har uppföljningen av dagfjärilar, som också är viktiga pollinatörer, gjorts i 20 år. Heliölä gissar att uppföljningen av humlor startade sent, eftersom människor inte är intresserade av humlor. Man måste lära sig och aktivt söka kunskap.

Han vill ändå poängtera att man inte behöver vara expert på humlor för att delta i projektet.

– Ifall man inte själv vet vilken slags humla man stött på kan man skicka bild till oss, säger Heliölä.

Du kan även gå med en kompis, speciellt i början då man lär sig.

– Första sommaren känner man kanske till tre arter, nästa sommar sex arter och sommaren efter det tio. De som är passionerade lär sig nog snabbt, säger Heliölä.

Tamminen planerar att länge fortsätta med arbetet. Han i sin tur tror att uppföljningen av humlor kommit sent i gång, eftersom människor blandar ihop insekter och tror att humlorna är farliga. Det stämmer inte.

– Humlor är fina, lurviga och inte alls aggressiva, säger han.

Heliölä instämmer och säger att han inte är medveten om någon olyckshändelse som skett under uppföljningens gång.

– Humlor är snälla och sticks endast om man försöker ta dem i handen, säger Heliölä.

Ifall man vill vara med och observera humlor, kan man under resten av sommaren öva på någon annans slinga och nästa vår starta sin egen.

En drastisk minskning av pollinatörer

Minskningen av pollinatörer har knappast någon missat, och Heliölä tror att det därför är så många personer som är med i projektet.

– Att samla information om humlorna är ett sätt att hjälpa pollinatörerna, och ett annat är att plantera mer blommande växter, säger Heliölä.

Gurkört, åkermolke, mattram och blåklint hör till humlornas favoriter. Pollinatörer gillar fält och ängar, men som en följd av att dessa områden drastiskt minskat har även insekterna gjort det.

Intensiva jordbruk med bekämpningsmedel skadligt för humlor, miljöföroreningar och förändrad markanvändning som kala bostadsområden, påverkar pollinatörerna negativt.

Heliölä uppmanar även folk att sällan klippa gräsmattan och när den väl klipps att lämna ett hörn eller område helt oklippt. Gräsmattan är en viktig arbets- och viloplats för pollinatörerna.

Ny pollineringsstrategi i höst

I Europeiska revisionsrättens rapport 2020 hade kommissionens initiativ om pollinatörer inte nämnvärt stoppat minskningen av pollinatörer. I september publicerar Finland en ny strategi för att skydda pollinatörerna.

Heliölä jobbar för tillfället på pollineringsstrategin för Finland. Han är förstesekreterare i arbetsgruppen inom Miljöministeriet. Strategin ska i första hand stoppa minskningen av pollinatörer och förbättra pollineringssituationen, och i andra hand få mängden pollinatörer att stadigt öka.

– Vi vill att regeringen ger verktygen och erbjuder morötter för de som vidtar åtgärder, säger Heliölä.

Åtgärder som att minska på skadliga ämnen för pollinatörer. Meningen är i alla fall inte att debitera exempelvis jordbrukarna, utan i stället locka dem till förändring. Ett halvdussin EU-länder har redan en liknande strategi.

– Arbetet avslutas inte bara för att vi publicerar strategin, påminner Heliölä.