Planläggning och riksdagsval

Riksdagsvalet har aktiverat till många spännande diskussioner och inlägg på sociala medier, t.ex. Facebook är ett mycket bra debattforum och många goda tankar och idéer kan uppstå, som traditionella medier sedan tacksamt ofta plockar upp och spinner vidare på.

Vi har aningen saknat en uppföljning gällande debatten om Pargas stads utveckling och planläggningens roll i sammanhanget.

Det är en mycket viktig fråga och vi önskar att den ska leva vidare efter riksdagsvalet.

Det är nämligen först och främst i de kommunala politikernas händer huruvida staden har ett lockande centrum, och här önskar vi modigare markpolitik och högre kollektiv självkänsla i Pargas stad.

Vi har utmärkta förutsättningar att planera tomtmark på lockande pendlingsavstånd, samtidigt som vi kan erbjuda mycket hög livskvalitet och utrymme för innovativ företagsverksamhet.

Tillsvidare är planläggningen en kommunal fråga, och det våra riksdagsledamöter framförallt kan göra är t.ex. att främja projekt som bidrar till områdets livskraft, se till att insatser riktas till utveckling av kommunikationer och att ramarna för kommunal service är sådana att våra kommuncentra har möjlighet att bibehålla och utveckla nuvarande nivåer.

Dock finns det andra delar av planläggningen som nödvändigt skulle kräva insatser på högre nivå – t.ex. det faktum att det ofta är i regionala instanser som våra planer stöter på patrull, eller att kraven gällande naturinventeringar och inventeringar av historiska byggnader för generalplaner ofta är sådana att de resurser vi har råd att avvara på planläggning knäar under arbetsbördan.

Våra stora generalplaner som vi jobbat med under de senaste 20 åren i olika delar av kommunen, t.ex. Ålö-planen, har först och främst stött på statliga instansers motstånd.

Planerna innehåller enligt dem oftast för mycket byggande, och de lyckas varje gång hitta nya krav och problem.

Statliga instansers makt i förhållande till den kommunala planeringen regleras genom lag, och här finns att göra för en riksdagsledamot.

Det är också i statliga instanser som öppnande av sötvattenbassängen har stött på motstånd, även om vi ser att staden här kunde vara aktivare och göra ett nytt försök.

Så låt oss hålla i minnet – detaljplaner i Pargas centrum är först och främst i de kommunala politikernas händer, där övriga verksamhetsförutsättningar väl kan främjas av riksdagspolitiker, men var och hur man bygger slås fast kommunalt.

Däremot, när det gäller planläggning överlag, finns det en hel del att ta itu med.

Vad vi behöver i riksdagen är en person som vill se ett livskraftigt Åboland, med politisk förmåga och vilja att jobba hårt för att förverkliga detta. Som vet hur kommunen fungerar och som på ett positivt sätt klarar av att hantera politiska utmaningar.

Vi behöver någon som kan samarbeta, som skapar nätverk baserade på gemenskap och respekt, med fokus på lösningar. Vi behöver någon som förstår, som har visioner och som bryr sig – på riktigt. Vi behöver Sandra i riksdagen!

Alice Björklöf

Andreas Johansson