”Pjäsen var bra, men lite konstig” – finskspråkiga gymnasiestuderande besökte ÅST
Elever som läser A-svenska i Puolalanmäen lukio i Åbo har varit och sett på generalrepetitionen av den aktuella pjäsen Åbo Svenska Teaters ”Fröken Julie”.
Så här tycker de om pjäsen.
– Jag tycker att den var intressant och en modern version av ett gammalt tema, men jag skulle inte ha förstått någonting utan textningen. Scenografin var enkel men effektiv och gav en abstrakt dimension till skådespelet.
Otto Altimir Myllylä
– Jag gillade skådespelarna mycket. Det var starka känslor. Språket var lite gammalt och svårt men jag förstod de viktigaste orden. Handlingen var tragisk och gjorde intryck på mig. En mycket rolig erfarenhet.
Timo Ashforth
– Teatern var intressant och bra. Det var lite förvirrande i början när skådespelarna bytte roller med varandra. Jag gillade också ljussättningen och språket var inte för svårt.
Anni Birkstedt
– Pjäsen var bra, men lite konstig. Det var svårt att veta vem som var vem. Det var lätt att följa med och den var ganska dramatisk. Språket var gammalt men bra! Skådespelarna var super.
Louna Hakulinen
– Pjäsen var bra, kanske inte just den slags pjäs som jag skulle ha valt att se på, men jag gillade den ändå. Skådespelarna var väldigt bra och de lyckades bra med att byta roller mitt i allt. Språket var svårt och jag fick på riktigt koncentrera mig för att förstå replikerna och ändå missade jag ofta vissa repliker helt. Själva händelserna gick det ändå att följa. Det var intressant hur allt, som fanns på scenen användes när allt annat var vitmålat.
Alvar Huvila
– Jag tyckte att pjäsen var väldigt intressant. Det var lite svårt att hänga med i handlingen därför att språket var ganska snabbt och det fanns en hel del nya ord för mig. Belysningen och musiken var väldigt stiliga. Pjäsen var också ganska överraskande på många ställen vilket var en bra sak.
Anton Impivaara
– Den var faktiskt ganska bra. Den var välspelat och intressant. Men det var svårt att följa när skådespelarna spelade olika roller. Skådespelarna var dock bra och pjäsen hade bra längd.
Vili Isosomppi
– Textningsapplikationen var mycket nyttig och det fungerade väldigt bra. Jag skulle inte ha förstått någonting utan den. Trots det var pjäsen lite svår att förstå, eftersom skådespelarna växlade roller. Språket var också ganska svårt för gymnasieelever.
Tatu Isotalo
– Språket var lite svårt men jag kunde förstå i stora drag. Skådespelarna var jätteskickliga och rollvändningarna var smidiga. Scenografin var enkel men den fungerade bra.
Noora Juhola
– Det var lite svårt att förstå eftersom skådespelarna bytte roll. Språket var lite gammalt och svårt att förstå. Du kunde ha haft textning på mobilen, men många kände att det var distraherande, så använde det inte. Skådespelarna var dock bra och pjäsen var underhållande.
Otso Juvonen
– ”Fröken Julies” viktiga tema om identitet och de svårigheterna det innehåller är båda en sak som är tidlösa och som gäller alla. I pjäsen berättas om teman med enkel men effektiv scenografi och en stark användning av ljus. För mig, en gymnasist, var språket ganska svårt att förstå men scenografin och musiken rörde mig.
Niklas Mattila
– De tre skådespelarna agerade bra och intensivt. Ljussättningen var också väl tänkt för att skapa bra atmosfär. Kläderna var snygga. Ändå var språket för svårt för mig och jag kunde inte hänga med i handlingen.
Helmi Pirilä
– Jag tyckte att pjäsen var bra men lite märklig. Skådespelarna var jättebra. Språket var gammalt och lite svårt att förstå men vi hade undertexter så jag förstod handlingen bättre. Handlingen var också bra.
Oiva Saarenketo
– Det var en fantastisk upplevelse. Jag gillade atmosfären som skapades av belysningen mest. De starka känsloyttringarna var också fina.
Lauri Siltala
– Det som jag kommer bäst ihåg är scenografin. Jag tyckte att det var otroligt fint tänkt att scenen blev mindre under pjäsen enligt Julies tankar och känslor. Ljus och ljuddesignen lyckades också enormt bra. Pjäsens sista scen var min favorit just på grund av ljusen.
Ilona Uskelin
– Pjäsen var intressant. Vi (Elon och Matias) gillade särskilt uppsättningen. Alla saker på scen blev använda enligt Tjechovs princip. Belysningen och ljudlandskapet var jättefint. Skådespelarna var skickliga. Temat och miljön var fascinerande fast vi inte förstått allt.
Elon Wallasvaara