Pensionärernas och statens Ekonomi

Jag skriver ekonomi med stor bokstav i rubriken eftersom den är så viktig för både pensionärer och staten, och går hand i hand!

Min inspiration fick jag av den utmärkta insändaren (ÅU 19.1.2019) av Jaakko Lindfors, där han tog upp olika former av pensioner som ofta blandas ihop: folkpension, garantipension och arbetspensionen (felaktigt kallad ålderspension?).

Det är enbart riksdagen och regeringen som kan avgöra dessa pensioners storlek.

Jag kan inte påminna mig att folkpensionen någonsin tidigare skulle ha skurits eller belagts med index? Garantipensionen har tillkommit senare för att trygga en viss inkomstnivå för ovanstående, som haft en mycket liten arbetsinkomst.

Omkring 60 procent av alla med arbetspension är medel- eller låginkomsttagare som har arbetat i 30–40 år och gått i pension under 1990-talet och nu drabbas hårt av det brutna indexet. Majoriteten av kvinnorna har också jobbat i heldagsjobb i 30 år, ex. inom hälso- och sjukvård.

Arbetspensionsindexet var åren 1962–76 till 100 procent bundet till löneindexet och åren 1977–95 till löner 50 procent och till priser 50 procent.

År 1995 under den ekonomiska depressionen beslöt riksdag och regering att göra stora ändringar, tillfälliga eller inte, oenighet råder?

För över 65-åringar bands indexet till 20 procent till löner och till 80 procent till priser, för under 65-åringar fortfarande till 50 procent till löner och 50 procent till priser, detta för åren 1996–2004.

Från år 2005 till idag är arbetspensionsindexet bundet till 20 procent till lönerna och till 80 procent till prisnivån, för alla med arbetspension.

Som jämförelse kan nämnas att Holland, Danmark och Norge år 2016 hade indexet till 100 procent bundet till lönerna, medan de enda inom EU, i samma grupp som Finland, är Polen, Lettland och Tjeckien!

År 2016 satte föreningen Suomen Senioriliike upp en klocka på Alexandersgatan som mätte hur snabbt pensionsfonderna växer, bredvid den klocka som mäter hur snabbt statsskulden växer.

Statsskulden växer med 10 000 euro per minut.

Skattepengar!

Pensionsfonderna med 21 0000 euro per minut och det är inte skattepengar!

Pensionsfonderna hade år 2015 vuxit till 180,9 miljarder medan summan av pensionsutbetalningarna var 27,5 miljarder.

Statens största utgift inom socialvården är utkomststödet!

En förändring av det brutna indexet på arbetspensionerna till 50/50 procent, vilket nu kan undertecknas som medborgarinitiativ av alla intresserade, skulle ge riksdag och regering möjlighet att åtminstone ta bort indexbindningen från folkpension och garantipension, genom att arbetspensionstagarna ges möjlighet att klara sig på sin egen intjänade pension och inte behövde lyfta utkomststöd, vilket nu kan vara nödvändigt på grund av höga boendekostnader, och de förhöjda avgifterna inom den offentliga vården, bland annat.

Utkomststödet behövs för andra grupper.

I samband med det brutna indexet, väcker den lilla minoriteten på 10 procent med stora pensioner, häftiga diskussioner.

Men de ger också staten skatter.

Och om man vill kan ett pensionstak införas, vilket de flesta andra EU-länder redan har.

Nuförtiden uppmärksammas minoriteter mycket bra av medierna, men hur väl uppmärksammas majoriteter, som pensionärer med ekonomiska svårigheter på grund av brutet index på intjänad pension?

Birgitta Grönroos