På skärmen fungerar sällan långa, tunga textmassor

Skumläsning ställer stora krav på texterna

Informationsflödet på webben är enormt. Det har gjort att vi läsare har blivit experter på att skumläsa när vi läser på en skärm. Betyder det att webbtexter måste anpassas så att de tilltalar de skummande läsarna? Ja, om skribenten vill nå dem. Krasst kan man kanske tycka.

Internet har en förmåga att göra oss aningen rastlösa och otåliga, eftersom allt går ut på att vi ständigt ska klicka oss vidare. Ett klick bort finns ny information, nya texter som pockar på vår uppmärksamhet.

När vi klickar fram en text läser vi oftast rubriken, kollar igenom inledningen, skrollar ned till slutet, skrollar upp igen och kastar en blick någonstans i mitten. Vi tittar kanske snabbt på en bild och läser bildtexten. Hittar vi inget som känns intressant så lämnar vi snabbt sidan och skyndar vidare mot nästa. Allt det här tar bara några sekunder. Skumläsningen är vårt sätt att hantera det stora informationsöverflödet vi möter.

Att skriva texter som ska läsas på en datorskärm, en pekplatta eller en mobil är något helt annat än att skriva texter för en tidning eller en bok. På skärmen fungerar sällan långa, tunga textmassor.

Vad ska man då tänka på om man skriver för webben? Här kommer några enkla tips: på webben finns inga layoutmässiga begränsningar för rubrikernas längd. Många journalister hävdar att långa rubriker lockar till läsning. Och de ploppar upp i sökmotorerna och leder till klick. Den här innehållsrika rubriken fanns på Svenska Yles webb 29 maj: Ännu ett fall där Vasa övningsskola besvärar sig om elev – Romeo nekas börja ettan: ”Ska den skola som utbildar våra lärare få handplocka sina elever?”.

Textens hela innebörd bör finnas redan i rubriken, skriver Jonas Jungar, journalist vid Svenska Yle, i sin krönika i tidskriften Språkbruk (1/2018). Han konstaterar att en kort rubrik inte lockar till läsning på webben. Avsändaren har några sekunder på sig att fånga läsaren och då är en lång och innehållsrik rubrik ett lockbete.

Finns det andra knep att fånga de skummande läsarna? Korta, enkla och tydliga meningar är lättillgängliga och därför lämpliga att använda i webbtexter. Likaså korta stycken. En ny händelse eller en ny tanke kan gärna få ett nytt stycke i texten. Det här hjälper läsaren att skumma och att hitta intressanta delar i texten. Korta, koncisa och konkreta texter underlättar också skumläsning. Likaså fetstil, punktlistor, mellanrubriker och andra ingångar.

Ibland behöver webbtexter vara långa, vilket ställer extra höga krav på strukturen. Dessa texter måste vara mycket genomtänkta och anpassade för att kunna läsas på skärm. Här behövs alla knep: lockande rubrik, intresseväckande inledning, korta stycken, mellanrubriker, genomtänkt struktur och naturligtvis ett korrekt språk. Ett bristfälligt språk förstör all läsning, också skumläsning.

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk Presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.