Ortsbornas inställning till turism är infrastruktur
Sommaren i all ära, men turistföretagare i skärgården måste hitta sätt att töja på säsongen. För det behövs nya grepp, satsningar på infrastruktur och invånarnas välvilja.
I Åboland är turismen den snabbast växande branschen efter de senaste årens stålbad. Under coronapandemin halverades omsättningen för turism- och evenemangsbranschen i Egentliga Finland och sysselsättningen försämrades drastiskt.
Nu tampas företagarna med ökade kostnader, brist på arbetskraft och en avisering i regeringsprogrammet om höjd mervärdesskatt på kulturevenemang och hotell. Få kan livnära sig enbart på sommarens inkomster.
I Pargas stads område verkar drygt 3 100 registrerade företag, varav cirka 270 företag har en omsättning på över 70 000 euro. I siffran ingår inte enskilda näringsidkare. För många är turismens andel av omsättningen helt avgörande, och typiskt för dem är att de är kraftigt säsongsbetonade.
I Pargas turismstrategi, som sträcker sig till 2025, listas följaktligen åtgärder för staden som turistmål: Utvecklande av året om-verksamhet, stärkande av varumärket som en del av skärgården, förbättrad åtkomlighet och regionalt samarbete.
De kommunala trupperna har efter årsskiftet organiserats om för en satsning på ökad livskraft, inklusive turism. Väl så. Men klagovisor hörs ännu i skärgårdsstaden sommaren 2023.
Resenärer, som strömmar till i enlighet med kommunens visioner och företagarnas önskedrömmar, genererar inte bara intäkter utan också olägenheter.
Belastningen på det kommunala vatten- och avloppssystemet ökar, fler allmänna toaletter, parkeringsplatser, campingplatser och avfallskärl behövs.
Cyklisterna har stadigt ökat i antal både på Skärgårdens ringväg och på 20-årsfirande Lilla ringvägen. Trots stadens mål på en fem procents årlig tillväxt på Ringvägen dröjer satsningen på hyggliga cykelbanor och ökad trafiksäkerhet. Om skärgården ska vara ett lättillgängligt turistmål måste också buss- och färjtidtabellerna klaffa ända till Houtskär och Iniö så att resekedjan inte brister, och det måste gå att få tag på taxibilar i Pargas centrum.
Förutom fungerande data- och trafikförbindelser behövs bostäder.
Restaurangerna, hotellen och butikerna behöver kunnig personal, men var ska de anställda bo om det inte finns något att hyra?
Nu har en del skärgårdsföretag försökt lösa problemet genom att erbjuda boende i containrar eller kollektiv inkvartering i hus. Bostadsutbudet är en framtidsförsäkring också med tanke på ungdomar som vill flytta hemifrån och stanna i egen hemkommun.
Ortsbornas inställning till företagande kunde också klassas som avgörande infrastruktur.
Om företagets ambitioner ställs mot bevarandet av idyllen kan det tända till.
Är fastboende och långvariga stugägare redo att välkomna större anläggningar och högljudda evenemang som kan sysselsätta många på orten men som påverkar tillvaron?
Finns det samarbetsvilja, över språk- och nationalitetsgränser? För om man inte tillsammans vill hitta sätt för företagen att förlänga säsongen och öka lönsamheten är det bara att glömma en livskraftig framtid i skärgården.
ÅU:s ledare håller sommarpaus. Under sommaren publicerar vi i stället opinionstexter av Susanna Landor. Hon har jobbat som journalist och chefredaktör under många år. Hon är bosatt i Nagu. I augusti är ÅU:s ledare tillbaka.