”Orporegeringens julklapp hotar landsbygdens livskraft och medborgarnas trygghet i Finland”
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Orporegeringens linjedragningar har mötts av hård kritik, särskilt på landsbygden där deras effekter syns som tydligast.
Regeringens åtgärder – eller bristen på dem – har försämrat sjukhus- och hälsovårdstjänster, lämnat människor åt sitt öde med vargar och drivit jordbruket in i en aldrig tidigare skådad kris. Dessa beslut hotar landsbygdens livskraft och medborgarnas trygghet i Finland.
Läget inom sjukhus- och hälsovårdssystemet har förvärrats, och Orporegeringens åtgärder har ytterligare försämrat tillgången till närservice på landsbygden.
Nedläggningen av närservicen ökar ojämlikheten och äventyrar den grundlagsskyddade rätten till vård inom rimlig tid.
Beslut om att stänga mindre hälsocentraler, försvaga sjukhusens kapacitet genom att lägga ner jourer och centralisera tjänster till stora enheter i städerna har redan lämnat och kommer att lämna många landsbygdsbor utan snabb tillgång till vård.
Detta är särskilt problematiskt i områden med långa avstånd och begränsad kollektivtrafik – för att inte tala om skärgården.
Nedläggningen av närservicen ökar ojämlikheten och äventyrar den grundlagsskyddade rätten till vård inom rimlig tid.
Landsbygdens åldrande befolkning, som särskilt behöver regelbundna hälsotjänster, lämnas utan tillräckligt stöd.
Regeringens sparåtgärder visar på en likgiltighet inför vardagen hos de medborgare som inte bor i storstäder.
Problemet med stora rovdjur har blivit en brännande fråga på landsbygden, men regeringen har inte lyckats agera för att lösa situationen.
Vargar orsakar ständigt farliga situationer för bland annat boskap och barnfamiljer som bor nära vargrevir.
Regeringens reaktion har varit huvudsakligen byråkratisk: i stället för att ge lokala invånare konkreta verktyg för att hantera situationen har de uppmanats att rapportera problemen och vänta på beslut som dröjer.
Motståndet mot att öka antalet jaktlicenser har motiverats med hänvisning till internationella avtal, men samtidigt har medborgarnas säkerhet negligerats.
På landsbygden känner människor att deras säkerhet inte värderas. Regeringens oförmåga att lösa detta problem förstärker känslan av otrygghet och skapar onödig polarisering.
Jordbruket, som har varit ryggraden för landsbygden och Finlands livsmedelsförsörjning, har blivit den största förloraren i Orpos regeringspolitik.
Nedskärningar i jordbruksstöden och ökade kostnader har drivit många gårdar in i en ekonomisk återvändsgränd.
Jordbrukarens bekymmer hörs inte, och inga korrigerande åtgärder vidtas.
Jordbruket verkar inte kunna locka nya generationer att ta över, och gårdarna, som är grunden för landsbygden, försvinner i snabb takt.
Jordbrukets nedgång påverkar inte bara lantbrukarna, utan får också omfattande konsekvenser för hela samhället.
På landsbygden innebär färre gårdar att arbetstillfällen försvinner, samhällen urholkas och det lokala näringslivet tynar bort.
Att livsmedelsförsörjningen hotas gör dessutom Finland mer beroende av importerad mat, vilket varken är ekonomiskt eller ekologiskt hållbart.
Regeringens beslut verkar ha ignorerat landsbygdens behov och verklighet.
Förlusten av närservice, vargproblemet och jordbrukets kris har lett till att landsbygdens invånare känner sig som medborgare av andra klass.
Detta påverkar också befolkningsrörelser: unga flyttar till städer eftersom landsbygdens tjänster inte längre möter deras behov, och områden börjar avfolkas.
Landsbygden har länge varit hjärtat i den finska kulturen, ekonomin och gemenskapen.
Regeringens passivitet och kortsiktiga sparåtgärder hotar dock att förstöra denna tradition.
Om landsbygdens tjänster, säkerhet och näringar försvinner, kommer konsekvenserna att bli långvariga och påverka hela det finska samhället.
Orpos regeringspolitik är ett exempel på kortsiktigt beslutsfattande som bortser från landsbygdens invånares vardagsrealitet.
Medborgarna förväntar sig konkreta åtgärder från regeringen som tryggar närservicen, säkerheten och livskraften på landsbygden. Den nuvarande kursen leder till motsatsen: landsbygden marginaliseras och dess invånare lämnas ensamma.
Situationen kräver omedelbara korrigeringar. Regeringen måste återställa balansen mellan landsbygd och stad samt beakta behoven hos de människor som håller Finland igång.
Vi ger inte upp, men kan ni för en gångs skull också ta hänsyn till oss här på landsbygden och agera därefter?