"Oroande att öborna blir färre"

Vid fullmäktiges aftonskola om vårdreformen i går gick konsulten Eero Laesterä från Perlacon oy genom Kimitoöns kommunala ekonomi och utsikter.

– Kommundirektör Anneli Pahta hade beställt en "grundkurs" för förtroendevalda men diskussionen gick faktiskt djupare än så, det kom många bra frågor, säger han.

Laesterä är mest oroad över att öborna blir färre och att andelen äldre ökar så snabbt.

– Till den delen kan ön ha nytta av vårdreformen, en del av trycket övertas då av landskapet, säger han.

Men statsandelarna kommer att minska, vilket betyder ungefär en procents tryck på att höja skattöret.

– Öns verksamhetsutgifter är lite större än jämförelsekommunernas, särskilt inom social- och hälsovårdssektorn, så utgifterna borde fås ner redan före vårdreformen, säger han.

Laesterä tillägger att skuldsättningen måste fås under kontroll. Det har tagits mycket lån de senaste åren.

– Om det är så att stora nya investeringar är påtänkta så är det nog skäl att diskutera med andra först innan kommunen själv börjar bygga, sade han.

Du säger inte rakt ut om Kimitoön borde sälja delar eller hela äldrevården till de privata företag som är intresserade?

– Nej, det var inte mitt uppdrag, och jag har inte uppgifter om vilka anbud som kan vara aktuella, säger han.

Det blev livlig diskussion om Laesteräs analys. ÅU bad några av de nya fullmäktigemedlemmarna på plats att nämna vad som var viktigast och om det nu är läge för beslut gällande äldreomsorgen – om ön ska satsa på egna vårdfastigheter, sälja ut allt eller ha en mix av kommunalt och privat?

Tomy Wass (VF) menar att det bekräftades som han visste förut, att kommunen överinvesterat och överskuldsatt sig främst inom vatten, avlopp och tekniska sektorn överlag, och att kommunens ekonomi försämras.

– Vi ska inte i desperation sälja vårdfastigheter utan vänta vad som händer med vårdreformen – men vi ska akta oss för att skapa ett privat vårdmonopol, säger han.

Jan-Erik Enestam (SFP) säger att aftonskolan övertygande bekräftade de utmaningar Kimitoön står inför.

– Men inte läge för beslut än. En konsekvensbedömning av olika alternativ saknas ännu, säger han.

Jari Hollsten (FS) tycker att man nu fick svart – eller egentligen rött – på vitt på att kommunens ekonomiska läge är alarmerande.

– Ännu återstår frågor men i det stora börjar min uppfattning bilda sig, säger han.

Janne Salonen (FS) fick sin uppfattning styrkt om att ön är på väg att bli en kriskommun.

– Om vårdreformen kommer 2020 kan det underlätta. Beträffande vårdfastigheter är det säljarens marknad då minst två bolag nu är intresserade. Fortfarande saknar vi sådana uppgifter som behövs för beslut. Det är viktigt att inte ge någon stor aktör monopol.

För Jill Karlsson (SFP) blev det klart att det några år framåt inte är möjligt med större investeringar.

– Jag börjar ha min tanke ganska klar vad det bästa är att göra, tillägger hon.

Maria Manelius (FS) tycker att det mest intressanta var statistiken och prognosen om öns åldersstruktur, investeringar och lånebörda.

– Viktigt för mig är att vi har äldrevård i olika delar av kommunen, till ett pris som alla kan ha råd med. I vems regi det blir bäst har jag ännu inte klart för mig. Alla alternativ bör diskuteras.

För Harri Kaitala (C) var det nytt att statsandelarna väntas minska med 144 euro per invånare, eller med drygt en miljon euro. Det begränsar också planerade investeringar.

– Vi har för lite information för att besluta om försäljning av vårdfastigheter, eller hela äldrevården eller hälsovården till privata. En satsning på Almahemmet känns som en för stor risk, säger han.