Oro inom SFP: Räcker rösterna? – "marginalerna är små med egen lista"

Svenska folkpartiet i Egentliga Finland har ett klart mål i riksdagsvalet i april: Att se till att partiet har en riksdagsledamot från den här regionen också i fortsättningen.

Det är nämligen inte alls självklart, även om partiet ända sedan 1960-talet har haft en åboländsk riksdagsledamot.

– Det finns en viss osäkerhet i och med att SFP i Egentliga Finland den här gången går till val med egen lista, säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff.

Trettontusen röster behövs

För att det säkert ska finnas en åboländsk riksdagsledamot också i fortsättningen behöver partiet få 13 000 röster i riksdagsvalet.

I föregående val räckte 12 655 röster för en åboländsk plats i riksdagen och år 2015 räckte 12 700 röster.

Hur det går i år beror bland annat på valdeltagandet. Dessutom har befolkningsmängden ökat.

– Så vi räknar med att det behövs 13 000 röster. Under årtiondena har vi många gånger varit ganska nära den mängden. Man kan inte ta något för givet. Det handlar om relativt små marginaler, säger Fredrik Guseff.

Han tar ett exempel från valkretsen i Helsingfors.

– Där tog man länge för givet att SFP alltid skulle få två mandat. Så var det också tills man år 2003 förlorade ett mandat och efter det har man inte fått det tillbaka.

Valförbund har gjort mandatet säkrare

I de allra flesta tidigare riksdagsval i modern tid har SFP i Egentliga Finland varit i valförbund.

– Det har gjort mandatet säkrare, säger Fredrik Guseff.

Men också senast, 2019, blev det val med egen lista – och då lyckades partiet engagera väljarna.

Då gjorde SFP i Egentliga Finland sitt näst bästa val någonsin och fick 15 238 röster. Det allra bästa valet gjorde man år 1987 då man fick 15 600 röster.

Viktiga väljare i Åbo

Guseff säger att Åboväljarna är väldigt viktiga.

– Vi räknar med att få ungefär hälften av de röster som behövs från Åbo. Många studerande är skrivna i Åbo och röstar i Egentliga Finland i valet.

I förra riksdagsvalet fick SFP 6 246 röster i Åbo. Det var en ökning med 751 röster från riksdagsvalet 2015.

I föregående riksdagsval fick Åbokandidater och lokalpolitiska profiler som Ida Schauman, Ulla Achrén och Nicke Wulff tillsammans nästan 3 700 röster. I vårens riksdagsval ställer ingen av dem upp.

SFP-röster i Åbo i riksdagsvalet 2019

Hur ska SFP locka väljare i Åbo när den nuvarande riksdagsledamoten Sandra Bergqvist från Nagu har en stark skärgårdsprofil?

Det här är en utmaning för partiet, säger Fredrik Guseff.

– Vi har en mångsidig valkrets, med stad, landsbygd och skärgård. Det gör att SFP:s åboländska riksdagsledamot måste vara lite av en tusenkonstnär. Samtidigt har SFP gjort starka val i Åbo de senaste åren.

Ger andra möjlighet att profilera sig

Han säger att det är tacksamt när politiker har varit med länge och har en trogen väljarkår.

– När sådana inte längre ställer upp ger det andra och nya kandidater möjlighet att profilera sig. Återväxten är också viktig för oss. I förra kommunalvalet i Helsingfors gjorde många av våra unga kandidater ett mycket starkt val.

Vad betyderdet om SFP i Egentliga Finland inte får tillräckligt med röster för en egen riksdagsledamot också i fortsättningen?

– Det skulle vara väldigt dramatiskt. Det finns frågor som SFP har ett specialansvar för som skärgården och svenskan i Åbo. Det handlar inte om illvilja hos andra partier, utan mer om okunskap och oförståelse.

Kontakt till regeringen

Han betonar också vikten av att det finns en kontaktyta till regeringen.

– Det är väldigt viktigt för intressebevakningen när det gäller skärgårdsfrågor, som förbindelsebåtar och färjor. Juristutbildningen vid Åbo Akademi hade inte heller blivit av utan SFP:s lobbande. Det är svårare att få genomslagskraft för den här typen av frågor med längre avstånd till beslutsfattarna.

SFP i Egentliga Finland i tidigare riksdagsval