Önskar vi oss tillräckligt?

Vi befinner oss mitt i julfirandet, men snart blir det en kort paus i julfirandet då himlen återigen pryds med ljusmönster från fyrverkerierna.

Året börjar närma sig sitt slut och det nya året står för dörren – ett nytt år med nya utmaningar och möjligheter.

Många blickar framåt med givna nyårslöften, medan andra låter bli.

Själv låter jag också bli.

I vårt sinne är julen är ofta förknippad med önskningar medan nyåret kanske mer handlar om att avlägga löften.

Men hur låter det om vi inför detta nyår skulle byta ut våra löften mot önskningar istället?

Och dessutom önska oss tillräckligt?

Kan vi önska oss tillräckligt mycket sol för att vårt liv ska vara ljust, tillräckligt mycket regn för att vi ska kunna uppskatta solen.

Tillräckligt mycket välgång så att vi bevarar livslusten, tillräckligt mycket motgång så att även små glädjeämnen skall verka stora.

Tillräckligt många vinster så att vi skall få det vi verkligen behöver men samtidigt tillräckligt många förluster för att vi ska kunna uppskatta allt det vi har?

För livet är ju som det är i alla fall – för oss alla.

Livet pendlar ständigt mellan vinster och förluster, mellan med- och motgångar.

Så en bön inför nästa år kan vara en önskan om tillräcklighet – om en balans.

Kanske är det också så, att det vi fokuserar på, upplever vi mer av i våra liv.

Vill vi fokusera på regnet istället för på solen?

Fokuserar vi på motgången i stället för att fokusera på medgången?

För mörkret kan aldrig bli så mörkt att det inte ljusnar då vi tänder ljuset.

Kanske är det så att ett gott år trots allt handlar om acceptans och förnöjsamhet.

Är det kanske så tillräcklig acceptans och förnöjsamhet är nyckar till det som vi kallar lycka?

Med önskan om ett tillräckligt gott nytt år 2019!

Patrik Sundell

Ungdomsarbetare 

Väståbolands svenska församling