Om inga åtgärder vidtas har vi år 2050 mer plast än fisk i haven

Plast har lömskt och obemärkt krupit fram som ett av industrialismens åtskilliga problem. I oktober 2016 kom The Ocean Cleanup-initiativet ut med oroväckande rapporter om en gigantiskt 1,6 miljoner kvadratmeter stort virvel av plast som sträcker sig från USA:s västkust till Hawaii. Virveln kallas “Det stora stillahavssopområdet”, och den är bara en av världens fem stora plastvirvlar som blivit till då 8 miljoner ton plast dumpas i haven varje år. 236 000 ton av massan utgörs av plastbitar osynliga för det blotta ögat. Dessa kallas mikroplaster.

Hur mikroplaster påverkar havsmiljön är outforskat, vilket är ytterst oroväckande. Det vi vet just nu är att mikroplaster tas upp av plankton början av näringskedjan och att de ackumuleras högre upp i kedjan. Om direkta fysiologiska konsekvenser av mikroplaster finns knapp vetskap om. Det är dock bevisat att destruktiva miljögifter i vattnet kan ansamlas på mikroplasternas yta och via det komma in i organismer, till och med oss människor. Därmed, genom att skydda miljön från mikroplaster skyddar du också din egen hälsa.

Vi är övertygade om att var och en av oss med små vardagliga val kan minska sin egen belastning av plast och mikroplaster som hamnar ut i vattendragen. Mycket kosmetika innehåller plaster i form av små korn, som finns bland annat i olika peeling-produkter och tandkrämer. Var vaksam på ord som innehåller ”POLY” i innehållsförteckningen, dessa indikerar olika plaster. Det finns även applikationer som går igenom innehållet på en produkt utifrån en bild med produktens streckkod, och ger alarm på valda ingrediensgrupper, till exempel plast. Föredra kläder gjorda av naturfibrer, såsom bomull istället för akryl, polyester, polyamid (nylon) eller elastan. Då man tvättar konstfibrer lossnar det tusentals mikropartiklar endast under en tvätt. Kläder gjorda av konstfibrer är ofta billigare, men priset för miljön blir skyhög. Alla dessa plaster åker ner i avloppet och avlägsnas med varierande framgång i vattenreningsverken. Undvik dessutom att använda engångskärl- och bestick. Om det är ett måste, föredra muggar och tallrikar av kartong och bestick gjorda av trä. Om skräpet hamnar ut i naturen malas den sköra plasten lätt sönder och bidrar till belastningen. Vi utmanar alla läsare till att fundera på sin användning av plast. Med små förändringar kan vi som ett samhälle övergå till hållbarare konsumtionsmönster.

Mängden plast förutspås öka tiofaldigt till år 2020, och om inga åtgärder vidtas har vi år 2050 mer plast än fisk i haven. Mikroplaster hittas numera på alla nivåer i näringskedjan, i alla hav, i alla djup. Att säga att haven drunknar i plast är inte en överdrift, det är grym verklighet. Om mänskligheten inte agerar nu, kommer vi hamna bevittna dessa förskräckliga förutsägelser.

Ronja Lanndér

Janni Heikkinen

Studerande vid Åbo Akademi