Om att investera i AI – "Några få kommer att nå framgång, och de flesta hugade går under"

”Jag har tänkt på det här med AI, och jag har lite pengar jag kunde investera.” – en inte alldeles ovanlig fras i mina öron det senaste halvåret.

När Chat GPT kom ut och allmänheten fick prova på att chatta med en LLM (Large Language Model), som faktiskt svarade sensibelt och med ett bättre språk än medel-Svensson, är det som att medvetenheten om AI fick ett ryck uppåt i tiopotens.

Innan dess var det nog en och annan som var intresserad av ämnet, men främst nördar, ingenjörer och tekniknissar. Nu har också lärare, en massa företagare och karriärister vaknat till möjligheterna med AI.

Mitt standardsvar är: köp Tesla.

Detta ska inte ses som placeringsrådgivning (eftersom man när man ger placeringsråd måste ta hänsyn till den placerande entitetens nuläge, framtidsplaner, riskvillighet och -tålighet).

Tesla är bra på det viset att de för det första är nummer ett inom elbilar – och elbilarna är i en stark trend där de tar marknaden av förbränningsbilarna.

En trend som ännu accelererar vartefter priserna blir mera överkomliga.

För det andra har Tesla en energibusiness, där åtgången av batteriparker växer explosionsartat (med god lönsamhet). Grym tillväxt alldeles oberoende av AI, som minskar risken med en AI-orienterad investeringstes.

Men. Och nu kommer det intressanta. Tesla har åtminstone tre starka AI-kort på hand. Jag räknar upp dem i den ordningsföljd jag tänker att de kommer att spelas ut på marknaden.

Det finns många andra investeringsmöjligheter inom AI, och kommer antagligen att gå som med IT-guldruschen i slutet av nittiotalet.

Nummer ett. Tesla ligger flera mil framför konkurrenterna i kappkörningen mot självkörande bilar. Nuvarande betamodellen kan köra i flera dagar utan ingrepp från föraren.

Till exempel en trafikpolis handsignal kan kräva att föraren tar över ratten.

Tesla är närmare autonoma bilar nu än någonsin tidigare.

En AI-tillämpning fem före färdig, med en gedigen marknad att bara ta över: landtransportsektorn. För buss-, über- och taxisektorn talar vi om en global marknad på omkring 250 miljarder dollar.

För landtransport av varor är marknaden ynkliga 3,7 triljoner dollar. Stålarna på persontransport har rullat in redan länge, på bara löftet om att bilarna skall kunna köra sig själva snart. Men inom de fem närmaste åren, väntas robotaxi-modellen vara lanserad.

Nummer två. Teslas superdator Dojo. Tesla har konstruerat egen hårdvara för att träna AI på. Utgångspunkten är att det skall gå att skala upp utan övre gräns. För tillfället ligger Nvidia i täten när det gäller AI-hårdvara.

Tesla har själv medgett att detta är en långboll. Men en långboll som kan bli lönsam. Marknaden för dylik hårdvara ligger idag på omkring 20 miljarder, och väntas växa med cirka 40 % per år.

Nummer tre. Optimus. Tesla utvecklar en humanoid robot som skall kunna tillgodogöra sig framstegen inom utvecklingen av AGI. När bilarna väl har möjlighet att självständigt och tryggt navigera i den fysiska världen, kommer Optimus-roboten att kunna tillämpa samma färdigheter – i tillägg behöver den kunna manipulera föremål.

Marknaden för robotar utrustade med generell AI är oöverskådlig. På Teslas senaste bolagsstämma uppskattade Musk marknaden till omkring 20 miljarder robotar. Efterhand som deras förmåga växer från det redan demonstrerade, som att kunna bära lådor, använda skruvdragare, vattna blommar och avtäcka tavlor, kommer också efterfrågan på deras tjänster att växa.

Och det finns en färdig marknad här att ta över: arbetsmarknaden. En liten lokal en-planets marknad på omkring 42 triljoner dollar – per år.

Det finns många andra investeringsmöjligheter inom AI, och kommer antagligen att gå som med IT-guldruschen i slutet av nittiotalet. Några få kommer att nå framgång, och de flesta hugade går under. Det oaktat växer elbilsmarknaden och behovet av batteriparker.

Här kan du läsa fler kolumner av Johan Franzén.