Odlare vattnar där de måste och det går men konstaterar redan faktum: "Toppskörden har farit för länge sedan"

Kristoffer Nöjd
Man framför traktor.
Anders Wasström bärgar hö på Broby gård i Snappertuna. Men skörden är bara hälften eller till och med en tredjedel av vad den brukar vara.
Publicerad:

– Det här är ganska bra som förstaårsvall. Men på annat håll är det sämre, ibland bara en tredjedel av den normala skörden.

Anders Wasström på Broby gård i Snappertuna är mitt i höbärgningen. Solen skiner och himlen är blå. Men åkern är hård som sten.

– Hömängden är hälften av vad den borde vara. Höet är både kortare och glesare. Men kylan i våras gjorde också sitt.

Wasström odlar både höstsäd och vårsäd av olika slag, hö och ärter på totalt 170 hektar.

– Vi har av alla sorters sädesslag. En del grödor lider mindre, andra mer.

Också ärterna lider.

– Men det är ännu länge till skörd så de hinner drunkna ännu om det kommer för mycket vatten. Men nog kan man väl säga att torkan är ett problem. Man ska inte se marken genom grödorna så här års, säger han och sneglar på höstvetet på andra sidan vägen.

Kristoffer Nöjd
Genom höstvetet på Broby gårds åkrar syns marken lite för bra för årstiden.
Genom höstvetet på Broby gårds åkrar syns marken lite för bra för årstiden.

Sämre för varje dag

– Toppskörden har farit för länge sedan och det blir en betydligt sämre skörd än normalt. Varje dag det inte kommer vatten försämras utsikterna i och med att det är så varmt, säger Wasström.

– Man förlorar mellan 200 och 500 kilo skörd per hektar för varje vecka. Det borde komma 50 millimeter vatten, inte nu eftersom jag har hö som ligger, men på torsdag. Det är klart att en skur på tio millimeter är bättre förutsatt att den inte avdunstar.

Wasström har också konstgjord bevattning och har tagit den till hjälp på vallar och i hagar så att hästarna kan beta.

– Jag har tillsvidare inte vattnat vår- eller höstsäden. Höstvetet borde jag ha vattnat för ett par veckor sedan men hade inte tid då. Jag kanske vattnar lite för att testa och se. Det är osäkert att vattna eftersom man inte vet hur det utfaller ekonomiskt.

Kristoffer Nöjd
Man på traktorsläp med höbalar.
Anders Wasström tar bort snören från trasiga höbalar.

Risk för brådmognad

På bärgården Bonäs Bär i Tenala odlar Anna Lindberg jordgubbar och hallon.

– Vi bevattnar underifrån med vatten ur en bäck och lider än så länge ingen större nöd. Det är ingen katastrof ännu. Vi får en skörd. Men om vi inte alls får vatten från bäcken innebär det ju en risk. Vi har också nyplanteringar som har det kämpigt.

Hittills har den största negativa effekten varit mjöldaggen som angriper plantorna extra mycket vid höga temperaturer. Det är en svampsjukdom som gör att bären inte håller lika bra – även om de är ätbara.

Anna Lindberg
Bärodlingar och traktorgräsklippare.
På Bonäs bärgård i Tenala lider nyplanteringarna i förgrunden mest av torkan. På bilden syns också gårdens jordgubbs- och hallonplanteringar. Sommarjobbaren Albin klipper gräset mellan raderna.

Om värmen och torkan håller i sig kan det också innebära att bären mognar innan de vuxit sig stora.

– Drygt 20 grader skulle vara perfekt. Det vi inte vill ha är en åskskur på detta. Då finns en risk för att bären går sönder.

– Utan tilläggsbevattning skulle bären inte klara sig. Om det inte kommer regn ökar givetvis behovet av bevattning vilket innebär en kännbar extra bränslekostnad. Men vi kommer att hålla priserna i stort sett på fjolårets nivå. Vinstmarginalen blir mindre i stället. Så är det att leva sida vid sida med vädrets makter, konstaterar Lindberg.

Foderbrist för fåren

På Bjursäng i Pargas har Tanja Vennelä samma dilemma som Bonäs i Tenala.

– Jordgubbarna mognar för tidigt och blir små. Vi har bevattning för jordgubbarna men det hjälper inte. Ingenting växer. Det är jättebesvärligt.

På Bjursäng har man en bassäng där man samlar vatten från åkrarna. Vennelä uppskattar att det vattnet räcker i två till tre veckor om det inte kommer regn före det.

Ett annat problem är att det inte finns någon återväxt där fåren betar.

– Det betyder också att vi inte får något foder till vintern och det är omöjligt att få tag i ekologiskt hö. Vi kanske måste börja slakta fler djur än normalt på grund av detta.

Arkiv/Emma Strömberg
Kvinna bland jordgubbsplantor.
Jordgubbarna blir mindre i år eftersom de mognar för snabbt i värmen. Det kan Tanja Vennelä säga redan nu.

För sent för jordgubbarna

På grund av torkan har man till och med vattnat höåkrarna på Bjursäng vilket man aldrig tidigare varit tvungna att göra.

Mer nederbörd skulle sätta betesmarkerna i bättre skick och göra gott för vinbären och krusbären men för jordgubbarna är det redan för sent.

– Vi får en skörd med mindre bär. Men regn skulle göra plantorna starkare inför övervintringen och förbättra skörden nästa år, säger Vennelä.

På grund av kostnadsökningarna i allmänhet finns det ett underliggande tryck att höja priserna på bären. Det trycket ökar ytterligare när man är tvungen att vattna extra.

– Vattenpumpen tar mycket el. Vi måste antagligen höja priserna lite men man måste också tänka på att bären ska gå åt, säger Vennelä.

Reporter (Västnyland)
Publicerad: