Nyttjanderätten är ett alternativ när man funderar på ett testamente

Det finns många alternativ att överväga då man funderar på att upprätta ett testamente.

Ett förordnande som många väljer är nyttjanderätt, ofta till förmån för den efterlevande maken.

Då väljer man vanligtvis att ägorätten tillfaller bröstarvingarna dvs. barnen.

En fördel med detta förordnande är att bröstarvingarnas arvsskatt blir lägre då tillgångarna som de får ägorätt till belastas av den efterlevandes nyttjanderätt.

Ofta är dessutom avsikten att genom nyttjanderätt begränsa arvingarnas möjligheter att disponera över tillgångarna.

De kan inte sälja eller annars överlåta tillgångarna som belastas av den efterlevandes nyttjanderätt utan samtycke av nyttjanderättsinnehavaren.

På detta sätt kan man säkra att tillgångarna hålls kvar till exempel inom familjen.

Men det finns en del nackdelar med detta förordnande.

Om barnen blir ägare till tillgångarna påverkar det deras möjligheten till olika sociala förmåner, exempelvis rätt till rättshjälp.

Då barnen blir ägare påförs de även arvskatt och för en mindre bemedlad arvinge kan det kännas ofattbart att som ägare till något värdefullt inte ha möjlighet betala arvskatten genom att realisera eller pantsätta egendomen.

Arvet kan bli en belastning.

Nyttjanderätt medför endast rätt att nyttja egendomen och få avkastningen av den, exempelvis att bo i en bostad, lyfta dividender eller få hyresinkomster.

Nyttjanderätten ger således inte rätt att använda den först avlidnes bankkonton eller överföra tillgångarna i nyttjanderättsinnehavarens namn.

Banktillgodohavanden ska enligt ärvdabalken deponeras i ägarnas (arvingarnas) namn på ett säkert sätt och så att de ger avkastning.

Tyvärr förekommer det fall där den efterlevande uppfattat att förordnandet om nyttjanderätt omfattar även användning av den först avlidnes bankkonton.

Detta skulle betyda att nyttjanderättsinnehavaren har samma rättigheter som en ägare.

I värsta fall har både bankkonton, aktier, fordon etc. överförts i nyttjanderättsinnehavarens namn.

Om arvingarna är bröstarvingar både till den först avlidne och den efterlevande betalar arvingarna dessutom sannolikt arvskatt två gånger på de felaktigt överförda tillgångarna.

Först arvsskatt efter den först avlidne och en andra gång på samma tillgångar då den efterlevande avlidit.

Nyttjanderätten är alltså en begränsad rätt.

Enligt ärvdabalken ska bland annat tillgångarna hållas skilt från nyttjanderättsinnehavarens tillgångar.

De får alltså inte blandas.

Utgångspunkten är dessutom att tillgångarna inte får minska.

Det är allt skäl att påpeka att nyttjanderättsinnehavaren är skadeståndsskyldig gentemot ägarna, det vill säga arvingarna.

Nyttjanderättsinnehavaren ska i allt sitt handlande beakta ägarens intressen.

Ibland ser jag testamenten där den efterlevande givits nyttjanderätt utan redovisningsskyldighet.

Detta är ett problematiskt förordnande.

Det stadgas inget om nyttjanderätt utan redovisningsskyldighet i ärvdabalken och det finns ingen direkt tolkningshjälp att få ur rättslitteraturen eller rättspraxis.

Hur detta ska tolkas och lösas får arvingarna avgöra då nyttjanderättsinnehavaren avlidit.

Nyttjanderätt utan redovisningsskyldighet kan dessutom av skatteförvaltningen tolkas som ett ägorättstestamente och påföra nyttjanderättsinnehavaren arvsskatt.

Nyttjanderätt utan redovisningsskyldighet är alltså inget att rekommendera.

Ett förordnande om nyttjanderätt är i övrigt mycket använbart bara testatorn är medveten om vad det innebär i hens situation.

Lotta Laineenkare

Advokat, vicehäradshövding