Nytt sjukhus för 90 miljoner skulle ge patienterna inom psykvården mer utrymme och mindre skamkänslor
I Åbo planerar man ett nytt, öppet och integrerat psykiatriskt sjukhus.
För närvarande vårdas alla psykiatriska patienter från Egentliga Finland antingen i Halikko eller i Kuppis men sjukhusen är gamla, slitna och dåligt anpassade för dagens behov.
Det nya sjukhuset skulle ersätta båda de föråldrade byggnaderna.
Det blir dyrt även om man låter bli att bygga nytt
Det planerade nya sjukhuset skulle ta cirka tre år att bygga och stå klart 2023. Byggnaden planeras stå på den så kallade Mikro-tomten i Kuppis, vara 30 000 kvadratmeter stort och kosta cirka 90 miljoner euro att bygga.
Beslutet om huruvida det nya sjukhuset blir av eller inte behandlas av styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och pengarna för investeringen skulle komma från medlemskommunernas budgetar.
– Det är inte ett alternativ att inte göra något alls och det kommer ändå att kosta mycket då våra nuvarande sjukhus inte uppfyller myndigheternas förväntningar, kommenterar Jesper Ekelund, verksamhetsområdesdirektör för ÅUCS:s psykiatri, kostnaderna.
Flera orsaker ligger bakom behovet av ett nytt sjukhus
Under de senaste 20 åren har behovet av öppenvård ökat drastiskt medan vårddygnen som patienterna spenderar på avdelningarna minskat.
– Såväl efterfrågan som utbudet på öppen vård har ökat men utbudet långsammare än efterfrågan och därför har vi ett problem, förklarar Ekelund.
Men det är inte den enda orsaken till behovet av ett nytt sjukhus. De nuvarande utrymmena är föråldrade och i dåligt skick, patienterna bor för tätt inpå varandra och inomhusluften har låg kvalitet.
Då man planerat det möjliga nya sjukhuset har man försökt utgå från användarnas behov i så stor utsträckning som möjligt. Det här har man bland annat försökt åstadkomma med hjälp av så kallade erfarenhetsexperter.
Erfarenhetsexperterna är personer med personliga upplevelser av vad som fungerar och vad som behöver förbättras inom den psykiatriska vården.
De som har personlig erfarenhet av vården vet bäst
Annamari Lindroos är en av erfarenhetsexperterna som jobbat med att utveckla det planerade sjukhuset.
Hon har två psykiskt sjuka barn och har själv genomgått två depressioner vilket innebär att hon varit, och fortfarande är, flitigt i kontakt med den psykiatriska vården.
Av det möjliga nya sjukhuset önskar hon att avdelningsvården och den öppna vården skulle finnas i samma byggnad, bättre utrymmen för anhöriga, tillgång till en innergård och individuella rum för patienterna
– Nu då man besöker en anhörig besöker man samtidigt hela avdelningen och alla sköterskor, så som det ser ut nu har patienterna inget privatliv, konstaterar hon.
Skammen måste bort
För Kalle Varvikko, en annan av erfarenhetsexperterna, är bekämpandet av stigmat som är kopplat till de psykiatriska sjukhusen och deras patienter en av de viktigaste frågorna.
Varvikko har själv varit intagen på den vuxenpsykiatriska polikliniken i Halikko och han minns den överväldigande känslan av skam som han kände den dagen då han stod utanför sjukhuset för första gången.
– Jag tänkte att jag måste ta farväl av alla framtida sociala kontakter och arbetsmöjligheter, berättar han.
Viktigt att integrera sjukhuset i samhället
De frågor som Lindroos och Varvikko lyfter fram har även tagits i beaktande i planeringen av det möjliga sjukhuset. Bland annat skulle patienterna få egna rum och avdelningsvården och den öppna vården finnas under samma tak.
På skammen vill man minska genom att göra det nya sjukhuset till en del av det omgivande samhället. Det här vill man åstadkomma bland annat genom att inkorporera post- affärs- och apotekstjänster i sjukhusets aula.
På det här sättet skulle patienter, läkare och utomstående på ett naturligt sätt mötas och klyftan mellan livet i och utanför sjukhuset minska.
Patricia Torvalds
patricia.torvalds@aumedia.fi