Nyfiken i en strut

Nyckeln till all mänsklig framgång ligger i nyfikenhet. Det är en drivkraft för förbättring av världen vi lever i, både i fråga om tekniska och sociala framsteg.

Varför blir barn då så ofta tillsagda att inte ställa så många frågor?

Varför säger vi "nyfiken i en strut" i en vänlig men nedsättande ton?

Också vuxna förväntas vara nöjda med det de har och inte fika efter nytt. Men nyfikenhet behövs vare sig man blir vid sin läst eller tar sig an något hittills obeprövat.

Vi kan tacka människans nyfikenhet för det som är snillrikt. Det kan vara en allmogebåt i skärgården, en rymdraket på väg till mars eller ett nytt sätt att laga mat. Varje detalj är uttänkt. Vissa lösningar är lätta att förstå. Men det kan vara nästan omöjligt att förstå hur någon kunde komma på dem. I alla sådana fall fanns det någon som ställde den nyfikna frågan "Varför är det på detta viset?" och sedan "Vad månne händer om jag gör på detta andra viset?" Den dag man slutar vara vetgirig börjar man tvina bort.

Det sägs att botemedlet mot leda och cynism heter nyfikenhet. Mot nyfikenhet finns det lyckligtvis inget botemedel.

När man funderar på saker och vill lära sig mer öppnar sig världens alla möjligheter. Man blir ödmjuk när man märker hur litet man förstår. Man lär sig hantera misstag. Man blir också självsäker och driven när man märker hur mycket det finns att göra till och med för en så enkel person som en själv. En vetgirig person lär sig att lyssna och ta emot råd.

Varje ny dag har nya frågor. Men varje ny dag har också ett nytt svar.

Sakta men säkert blir man bättre på det man kan, eller det man tidigare inte visste något alls om.

Det talas ofta om kreativitet som något medfött eller något som är svårt att lära sig. Men tänk om kreativitet bara är en produkt av nyfikenhet och fördomsfrihet? Det verkar helt möjligt för vem som helst att bli mer kreativ genom att öka på vetgirigheten och minska på fördomarna och de ingrodda åsikterna. De flesta som kallas kreativa eller innovativa erkänner öppet att de tar inspiration från andra håll hela tiden.

Nyfikenheten kan vara den öppna dörr genom vilken kreativiteten slinker in i ens personlighet.

En nyfiken person har lättare att få vänner. Ingen orkar ha att göra med en som hela tiden påstår någonting, men alla vill ha en vän som frågar och lyssnar. Nyfikna personer blir bättre ledare för de bryr sig om sina medarbetare. Om man orkar vara nyfiken så orkar man också med mer.

Stimulansen man får av att utforska och ta reda på ger energi att hålla på och inte ge upp. Nyfikenhet leder till tacksamhet och uppskattning av naturens under som existerar omkring oss. Nyfikenheten följer oss hela livet. Det finns ingen ålder då man måste sluta ställa vetgiriga frågor.

Nyfikenheten kommer dock inte utan sina fallgropar. Varför går får folk ut på svag is (konkret men också bildligt) eller förtär ämnen de borde hålla sig ifrån? De undrar vad som kommer att hända. Vetgiriga personer kan framstå som okänsliga, påflugna och irriterande. Om nyfikenheten tar överhanden får man svårt att koncentrerar sig på det som är viktigt och slutföra det man lovat. Att kolla sin mobiltelefon stup i kvarten är en form av nyfikenhet på det nya. Man blir beroende av ständigt nya bekräftelser.

Men det är ändå helt klart att nyfikenhet är en vinnande egenskap. Ta vem som helst som exempel på en framgångsrik person under vilken som helst definition av ordet framgång. Det kan gälla världslig framgång eller andlig framgång, framgång i andras ögon eller framgång i ens egna, stor framgång eller mindre. Det visar sig att personen är eller var nyfiken. När de frågas om nycklarna till deras framgång nämner de alltid en okuvlig vilja att ta in, förstå och tillämpa ny information. De talar om knep de lärt sig eller utvecklat. När folk säger "man får ju inte vara dum" gör de reklam för sin nyfikenhet.

Alla människor är inte nyfikna. Men alla människor som når framgång, inre eller yttre, är det.