Nyaste numret av tidskriften Skärgård gör en djupdykning i andlighet och tro

Tidskriften Skärgård 3/2023 har andlighet som tema och tangerar både den forna folkfromheten, väckelserörelsen och andlighetens former i mer modern tid.

”Hellre sitter jag på hölasset och tänker på Gud, än sitter i kyrkan och tänker på höet som borde bärgas.” Citatet tillskrivs ”förriga karln” och kan antagligen ses som beskrivande för många skärgårdsbors pragmatiska inställning till tro och andlighet – förr och nu.

Allmakt och vanmakt har stötts mot varandra i stormar, dimma och menföre. Lovsång och fågelsång blandats samman, som Andreas von Bergmann skriver i sin artikel om Brunskärs-Maja, som i sin tur talade om skärgårdslivets harmoni.

Eller som kaplanen i Houtskär Janette Lagerroos säger, ödmjukheten inför skapelsen och medvetenheten om att det finns någonting större är mer närvarande hos den som lever på naturens villkor. Det märker hon i skärgården.

Franciskanerna var verksamma i skärgården redan på 1200-talet, även om franciskankonventet på Kökar kom till först i mitten av 1400-talet.

På Aspö, Nötö och Jurmo står än i denna dag små utskärskapell och på Björkö finns spåren av ett gammalt predikohus som stod ännu år 1804. Det går inte att avgöra vilken av utskärens kapellplatser som är äldst, eftersom inget av dagens utskärskapell är det ursprungliga.

Om det här får vi läsa i Skärgård, som också besöker Prästö, som ligger i Sunds kommun på Åland. På vägen mot Vårdö, efter Bomarsund, ligger ön med sex begravningsplatser för fem religioner. Gravarna på Prästö står i dag kvar som ett minne av Bomarsundstiden och Krimkrigets dagar.

Mats Edman skriver om väckelserörelsen i Houtskär, som var som starkast under 1920-talet men präglade bygden under en lång tid. Också han ser kopplingen mellan skärgård och andlighet: det är lätt att tro på en skapare när man betraktar naturens under. Pensionerade kantorn Birgitta Sarelin minns två utskärbegravningar och i en annan artikel besöker tidskriften skärgårdskyrkor och kapell längs S:t Olofs sjöled.

Larsmo kommun är mer känd som ett fäste för konservativ religion, snarare än som en skärgårdskommun. Men kommunen har faktiskt 365 öar, en ö för varje dag under året, och båtliv och närheten till havet har genom tiderna förenat laestadianerna med övriga Larsmobor. Skärgården är en stark del av kommunens och invånarnas självbild.

I serien Min ö besöker Tidskriften Skärgård Eskilsö som hör till Närpes men ligger precis utanför Kaskö. Ulf Öhman är femte generationen på Eskilsö och bor där tillsammans med sin fru Lena.

Från och med detta nummer 3/2023 får vi också en inblick i den stora arkivskatt som Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) förvaltar. Utgående från tidskriftens temanummer får Skärgårds läsare tips på vad man kan hitta i arkiven – denna gång får vi bekanta oss med Johan Torckell och Alfhild Forslin, båda nedtecknare av andliga visor.