Nyårslöften – av beslutsfattarna måste man nu förutsätta konkreta, ambitiösa och modiga beslut som leder till minskade utsläpp
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Året 2018 som gått kommer åtminstone jag att minnas som året då vi fick se ett brett uppvaknande till den klimatförändring som hotar Jorden.
IPCC:s senaste specialrapport om vilka problem ett allt varmare klimat ger upphov till fick berättigad uppmärksamhet runt om i världen och fler människor än tidigare väcktes till att kräva mer ambitiösa klimatpolitiska åtgärder.
Klimatuppvärmning och utarmning av biodiversiteten gavs mer utrymme än tidigare i den offentliga debatten. Det är ett positivt tecken som inger hopp.
Hopp inger också det faktum att FN:s klimatmöte kunde enas om gemensamma spelregler för verkställigheten av det klimatpolitiska Parisavtalet.
Det var fint att på plats i Katowice kunna se att många stater faktiskt tar dessa globala utmaningar på allvar.
Det blev samtidigt tydligt att det finns förväntningar på att EU axlar ledarskap för att motverka klimatförändringen. Finland har mycket att leva upp till under vårt EU-ordförandeskap som börjar i sommar.
Av de politiska beslutsfattarna måste man nu förutsätta konkreta, ambitiösa och modiga beslut som leder till minskade utsläpp och utökade kolsänkor. Sådana löften ska vi under det nya året kunna vänta oss också av ansvarskännande kandidater i riksdagsvalet, oberoende av parti.
Också på individnivå är det just nu rätt tid för klimatvänliga löften. Hushållens utsläpp har visserligen varit på svag nedgång men större delen av alla utsläpp uppkommer fortfarande i vår egen vardag.
Klimatvänliga nyårslöften kan handla till exempel om att övergå till grön elektricitet och minska på bilkörningen, flygandet och köttkonsumtionen.
Det allra viktigaste beslutet är i alla fall att fästa uppmärksamhet vid konsumtionen överlag: mindre, men bättre.
Det ohållbara resursslöseriet bottnar i att vi konsumerar för mycket. Detta gäller i synnerhet oss som har det bra. Forskningen visar nämligen att inkomsterna inverkar på utsläppsvolymen. Miljön och klimatet belastas allra mest av dem som tjänar mest.
Själv lovar jag att under det nya året köpa så lite som möjligt av allt som är slit-och-släng eller onödigt.
Hållbart nytt år 2019!
Saara-Sofia Sirén,
riksdagsledamot, Saml