Nya höghus upplevs som ett hot – men därför bygger Åbo ändå så tätt

Eija Lehto
höghusvägg fotad från balkong
Utsikt från Smedsgatan 6. Från sin balkong ser Eija Lehto rakt in i grannhusets vägg på Smedsgatan 5 i Åbo. I bakgrunden syns en lyftkran vid bygget av husen som ska bli Samppalinnan tähti.
Publicerad:

Många tycker att det byggs alldeles för tätt i centrum av Åbo.

Färska exempel är det nya höghus i åtta våningar som ska byggas på innergården till Kristinegatan 10 a, där den nuvarande kontorsbyggnaden får rivas.

Carina Holm
låg byggnad inne på höghusgård, höghus i bakgrunden
Kristinegatan 10 a är ett färskt exempel på kompletteringsbyggande i centrala Åbo. Den låga byggnaden till vänster ska rivas och ersättas med ett nytt höghus i åtta våningar.

Också på Eriksgatan 22 b är ett nytt höghus aktuellt.

– Kompletteringsbyggande är inte bara aktuellt i Åbo centrum utan i alla städer, säger Paula Keskikastari , planläggningsdirektör vid Åbo stad.

Det täta byggandet i Åbo är dessutom ett uttalat mål.

– Genom en tät stadskärna får människor närmare till service och jobb och behovet av bilar minskar.

Mapcreator/Carina Holm
karta med många röda rutor med vit text som visar var det ska byggas nya höghus på ett litet område
Kompletteringsbyggande förtätar Åbo centrum.

Nella Karhulahti är planläggningsarkitekt med ansvar för till exempel omstridda nya detaljplaner för Smedsgatan och nya Gertrudskanten vid Tavastgatan.

– Tanken med kompletteringsbyggande är att använda mark som redan används mer effektivt, i stället för att behöva fälla skog för att bygga på så att säga jungfrulig mark. Det är också en klimatfråga.

Carina Holm
två kvinnor bakom en modell i vitt av hur en stad kunde se ut
Paula Keskikastari och Nella Karhulahti jobbar med planläggning i Åbo och säger att en tät stadskärna är ett av stadens uttalade mål.

Keskikastari säger samtidigt att det allt tätare byggandet inte får ske till vilket pris som helst.

– Stadsmiljön ska samtidigt vara trivsam för de boende. Det är en svår balans.

Gertrudskantens grannar protesterar

Grannarna till de planerade nya höghusen vid Gertrudskanten har genom tjugo anmärkningar, otaliga telefonsamtal och på flera träffar med planläggningsarkitekterna förklarat att de är emot planerna.

– När den egna boendemiljön, som har sett likadan ut i åratal, förändras upplevs det som ett hot, säger hon.

Gertrudskantens grannar säger nej


Här är några plock ur de anmärkningar som grannarna har lämnat in till staden gällande Gertrudskanten 15.3.2023.




– De nya höghusen förstör den trivsamma boendemiljön.

– Invånarna körs över för att gynna placerare.

– Kompletteringsbyggandet är överdimensionerat. Det byggs för tätt och för högt.

– Då gamla träd måste fällas förstör man kolsänkor. När somrarna blir allt hetare behövs den skugga som träden ger.

– Eftersom man bygger så tätt blir de nya bostäderna trånga och mörka.

– Höga nya hus gör nuvarande lägenheter mörka, då dagsljuset inte kommer in som tidigare.

– Utsikten försvinner. Det går inte längre att se himlen.

– Det råder brist på p-platser redan nu, utan många nya invånare.

– Värdet på nuvarande bostäder sjunker då det byggs så tätt.

– Genom att bygga nya höghus i alla luckor blir kvarteren som massiva betongblock, där ingen vill bo.

– Bygg hellre nytt någon annan stans, till exempel i Österås i stället för att klämma in nya hus bland de hus som redan finns.

– Gatorna blir som tunnlar med höghus tättbyggda på båda sidor.

– Färre träd och mindre grönska gör stadsbilden tråkigare och försämrar trivseln.

Bra att försöka påverka i början av processen

I planläggningsprocessen finns flera olika tillfällen inbyggda för att berörda att komma med sina synpunkter.

De säger att den som vill påverka en detaljplaneändring har bäst möjlighet att göra det i början av planläggningsprocessen.

– Ett besvär till förvaltningsdomstolen över ett redan fattat beslut går vanligtvis igenom om det har gjorts något formfel i beslutsprocessen. Ett besvär för att någon ogillar ett beslut godkänns inte, påminner Keskikastari.

Carina Holm
två kvinnor bakom en modell av en stad med vita klossar
Planläggningsarkitekten Nella Karhulahti och planläggningsdirektören Paula Keskikastari säger att planer som förändrar centrum ofta leder till besvär, eftersom många berörs av förändringarna.

Träd försvinner

Många grannar är missnöjda över att kompletteringsbyggande betyder att befintliga träd och annan grönska försvinner.

– Men på innergårdarna, som i dag ofta är asfalterad parkering, byggs det i stället gårdslock för planteringar och grönska, då bilarna parkeras under dem, säger Keskikastari.

Hon påpekar att Åbo skiljer sig frånandra städer då det i stadens nya generalplan finns inskrivet att tjugo procent av marken ska lämnas obebyggd, så att det finns plats för träd och andra planteringar. Det här gäller dock inte i absoluta stadskärnan.

Förstörd utsikt är ingen besvärsgrund

När grannarna till de nya bostadshusen som byggs på gamla Lilla hankens tomt på Klockringaregatan vände sig till förvaltningsdomstolen för att de ansåg att nybyggena förstör deras utsikter förkastade domstolen besvären.

– En försämrad utsikt är med andra ord ingen grund för besvär. En utsikt är inget man kan äga, säger Keskikastari.

Karhulahti säger att man planerar fasader så att balkonger och fönster inte ska vetta rakt mot grannarna.

– Ett färskt exempel är det nya höghuset på innergården till Kristinegatan 10 a. Där ska fönstren placeras så att det inte blir direkt insyn till det befintliga höghuset.

Mycket på gång som förändrar i centrum

I stadskärnan i Åbo är många kompletteringsplaner aktuella.

– En stor förändring är på gång när det gäller Saluhallskvarteret och Auragatan 6 mot Kopkolmio, liksom i Wiklunds kvarter. Här planeras dock mycket annat utöver bostäder, liksom för gamla konserthuset på Aningaisbacken.

Arkiv/Jean Lindén
saluhallen
Saluhallen (till höger) planeras vara i renoveringsexil på Wiklunds innegård (byggnaden längst bort mitt i bild), men också salutorget framför Wiklund ska utredas.

Också Österbladska tomten mittemot biblioteket är aktuell, även om inget genombrott har skett med den.

Arkiv/Carina Holm
gula gamla trähus i höstsol
Österbladska husens framtida öde är fortfarande ovisst.

Andra aktuella kompletteringsplaner är Universitetsgatan 30, där förslaget är att huset där restaurangen Pikku-Torre har funnits rivs för att ersättas med nytt bostadshus. På andra sidan ån är kompletteringsbyggande i Herkuleskvarteret vid Martinsbron aktuellt, liksom Smedsgatan 2.

Aktuella kompletteringsplaner i Åbo centrum

Saluhallskvarteret och Auragatan 6.
Wiklundskvarteret.
Österbladska tomten.
Eriksgatan 22 b.
Universitetsgatan 30.
Herkuleskvarteret vid Martinsbron.
Smedsgatan 2.
Gamla konserthuset.

Centrumplaner leder ofta till besvär

– Alla planer som gäller nytt byggande i centrum leder oftast till besvär, eftersom det är så många människor som berörs av dem på något sätt, säger Keskikastari.

Kritiken handlar ofta om att det byggs för högt och för tätt.

Karhulahti säger att det är så dyrt att bygga i centrum av Åbo att det inte lönar sig med ett kompletteringsbygge i bara ett par våningar, trots att grannarna skulle föredra det.

– Husbolagen som tar initiativet till kompletteringsbyggen behöver pengar, kanske för en omfattande rörrenovering.

– Planläggning leder till många konflikter och sammanstötningar. Många är rädda för en förändring, säger Keskikastari.

Arkiv/Carina Holm
man går med ryggen mot kamerna på dammig stadsgata, fotad i mars
Planläggarna säger att centrum behöver invånare för att bli levande.

Levande centrum behövs

De säger samtidigt att centrum behöver invånare för att vara levande.

– Det behövs en blandning av bostäder, arbetsplatser, affärer och annan service. Samtidigt ska det finnas så mycket grönt som möjligt.

Reporter, ledarskribent
Publicerad: