Ny rapport: För knappt utbud av konstundervisning i Åbo – "Satsningar skulle ge mycket valuta för pengarna," säger ÅA-forskare

Rapporten "Det möjligas konst" utreder utmaningar och möjligheter i konstundervisningen för barn på svenska i Åbo.

Den visar oroande tendenser som kan få långtgående konsekvenser för samhället, men även hur de kan förebyggas. Utredningen är gjord av Johan Ekman som är doktorand i sociologi vid Åbo Akademi.

-- Åbo stad vill profilera sig som en konststad, och många organisationer vill erbjuda kurser på svenska. Så vi har förutsättningar att lösa problemen med aktiva satsningar, säger Ekman.

Rapporten presenteras under konstens natt i Åbo stads huvudbibliotek klockan 13–15. Där medverkar bland annat tidigare utbildningsminister och stadsfullmäktigeledamot Li Andersson, Åbos borgmästare Minna Arve och kulturdirektör Anu Laitila. Rapporten kan läsas på Åbo stadsbiblioteks hemsidor.

Rapporten visar att det finns stora brister i utbudet av grundläggande konstundervisning för barn på svenska i Åbo. Utbudet möter inte den efterfrågan som finns.

-- För teaterkonst och ordkonst finns gruppverksamhet på svenska. Men utbudet av musikgrupper är till exempel mycket bristfälligt.

Åbo konservatorium som är en stor aktör för musikundervisning i Åbo saknar bland annat musiklekskola för på svenska.

Samtidigt finns flera positiva nyheter. Organisationerna som ordnar konsthobbyverksamhet har en vilja att utvidga verksamheten till svenska.

Om det både finns en efterfrågan och en vilja att erbjuda svensk undervisning, var klämmer skon?

-- Det är dels en ekonomisk fråga, de summor konstsektorn får i stöd är små i jämförelse med andra hobbyverksamheter.

En annan aspekt är att det kräver mycket av organisationerna att starta upp verksamhet på svenska.

-- Ser man på en liten organisation, som kanske har en anställd som koordinerar verksamheten, så är det ett stort steg att marknadsföra på svenska och åka till skolorna för att informera barnen. Här kan staden hjälpa till genom projekt som samordnar verksamheten och hjälper dem att nå fram till de svensktalande barnen. Här krävs aktiva åtgärder från staden. Jag tror inte att problemen löser sig själva, säger Ekman.

Samhällsutvecklingen oroar Ekman som berättar att det skett en polarisering bland barn och unga under pandemin.

-- En del av barnen har fler hobbyer än tidigare medan det finns många som inte har några alls. På sikt kan de klyftorna bidra till att öka samhällsklyftorna, eftersom att många studier visar att barn som är aktiva med olika hobbyverksamheter har bättre förutsättningar i arbetslivet, säger han.

Han tillägger att det även kan bidra till en ökande politisk åsiktspolarisering och segregering.

-- Det är mycket viktigt att förebygga den utvecklingen genom att öka tillgängligheten för olika hobbyer. De positiva effekterna är så tydliga att man få mycket valuta för pengarna som satsas på konst och andra hobbyer, säger han.

Utredningen har gjorts i samarbete mellan Åbo stad och Svenska kulturfonden inom ramen för Svenska kulturfondens strategiska satsning Skapa.