Nu samlar Kimitoöns byalag idéer
Vad bör göras i byarna? Vad behövs och vad önskas? Det är frågan då byalag på Kimitoön nu gör upp "byahandlingsplaner".
Dalsbruks byalag är redan klar med sin, den blev färdig för en månad sedan med massor av nya idéer som kom in under sommaren då man bland annat via internet samlade förslag.
Degerdalsnejdens byalag har beslutat att göra sin plan klar först i vår eftersom så många medlemmar är sommargäster.
Västanfjärds byaråd har visserligen en plan från 2013 men vill uppdatera för att se om det finns nya idéer.
Hitis kyrkbys byaförening har nyligen kommit i gång, och har lagt ut en enkät på nätet med frågor om vad byn kunde satsa på.
- Var och varannan har kommenterat enkäten som redan nu har aktiverat diskussionen i byn. Vi hoppas på många idéer, enkäten är ute några dagar till. Sedan ska vi förstås inte bara skriva en lista med vackra förslag utan försöka identifiera det som mest saknas. Och kanske någon sommargäst får inspiration till att stiga fram och erbjuda sitt kunnande inom något område, säger Jörgen Holmström, sekreterare i Hitis byaförening.
Ordföranden där, Christer Gustafsson, tillägger att byarådet nu som kanske första förening har fått godkänt ett femårigt miljöavtal med NTM-centralen; avtalet betyder en liten ersättning för att byarådet håller ängarna mitt i kyrkbyn öppna, och på somrarna har betande kossor där. På höstarna slaktas kossorna och medlemmarna i "ko-operativet" får köpa köttet - bara ett exempel på de väldigt varierande satsningar som byaråden gör.
Inom Kimitoöns kommun finns det ett tjugotal byalag, byaråd eller jämförbara föreningar.
- En hembygds- eller ungdomsförening kan ha ungefär samma funktion. En handfull är med i arbetet med att göra handlingsplaner för byarna, säger Tobias Björklund.
Han är anställd vid kommunen som ledare för projektet Föreningsakuten, och har eller har haft inledande workshoppar med de byalag och föreningar som är med.
- Tanken är förstås att ta fram sådant som faktiskt går att förverkliga, säger han.
I Dalsbruk råkade två saker överst på listan genast bli förverkligade - Fabriksholmen fick nya ägare, och en arbetsgrupp bildades för översyn av vilka gamla träd som skulle fällas och vilka skulle sparas.
Så lätt går det förstås inte alltid - men byalagen är en oerhört värdefull resurs.
- Det som kommunen inte sköter så blir ofta gjort i byalagens regi. De tar vid där vi slutar. De är faktiskt viktigt att de finns, säger kommunens utvecklingschef Gilla Granberg.
Vid byalagsträffen i tisdags talade specialsakkunniga Ann-Sofi Backgren från Svenska Folkskolans Vänner om byarnas möjligheter och om den nytta som samarbete mellan byalag, föreningar och företag kan ge. Vid diskussionen efteråt om det som önskas allra mest kom en byaombudsman högt på listan. En sådan person kunde på olika sätt hjälpa byalagen.