Nu är det slutvelat om Almahemmet
Nu kan inte Kimitoöns beslutsfattare längre skjuta fram ett beslut om Almahemmets renovering i väntan på flera utredningar.
Det säger Niklas Guseff (SFP), ordförande för omsorgsnämnden, efter att han och andra politiker i kommunen på torsdagskvällen tagit del av den senaste utredningen av social- och hälsovården i kommunen.
Det var i oktober som alla grupperingar förutom SDP beställde en framtidsrapport om vården av kommunens tjänstemän.
Guseff säger att för honom personligen tillförde utredningen inget nytt.
– Men jag tror att för många andra är det bra att frågor som nu diskuterats lösryckt nu finns samlade.
Guseff ondgör sig över att vårddiskussionen i kommunen kommit att handla om huruvida Almahemmet ska renoveras eller inte, men det är trots allt den fråga som kommunstyrelsen ska ta ställning till på måndag.
– Rapporten ställer olika alternativ sida vid sida, visar vad olika beslut skulle innebära och kosta.
Talar rapporten för att kommunen investerar i den egna äldrevården eller att den köps av privata vårdbolag?
– Enbart ekonomiskt sett så skulle det vara vettigare att fördjupa samarbetet med privata aktörer än att investera i den egna vården.
SFP, som är den största grupperingen i fullmäktige, ska nästa söndag diskutera om man går in för ett gruppbeslut i frågan om Almahemmets renovering.
Renoveringen är en del av det budgetförslag som styrelsen ska diskutera på måndag. Guseff hoppas att styrelsen, och längre fram fullmäktige, ska kunna fatta ett beslut i frågan.
Han konstaterar att beslutsfattarna inte kommer att få fler svar än så här, åtminstone inte innan vårdreformens utfall klarnar.
Pahta: Hemvården styr serviceboendet
Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta säger att rapporten om social- och hälsovården ger en bild av var kommunen befinner sig och vart den kan vara på väg.
Med andra ord sammanfattar utredningen den vård – privat och offentlig – som nu produceras i kommunen och jämför den med vårdtrender i övrigt.
Trenderna handlar mycket om digitala lösningar, om mobila lösningar, om elektroniska tjänster och om hemvård.
Hemvården är central för kommunen. Trenden är att allt fler äldre – av ekonomiska eller andra skäl – bor allt längre kvar hemma.
Till exempel i landskapet Södra Karelen bor 94 procent av äldre som är i behov av vård hemma. I Kimitoön är den siffran 91 procent.
Pahta säger att beslutsfattarna måste fundera på om de fattar beslut som följer denna trend.
– Kommunen måste ha en utvecklingsplan som bland annat rör nattskötare och hemsjukhus. De här sakerna måste fungera.
Hemvården har också betydelse för hur kommunen ordnar det effektiverade serviceboendet – på egen hand eller genom privata producenter – och för hur många platser som behövs, säger Pahta.
Utredningen är en i raden av flera, många av dem pågående, om hur vården ska ordnas efter social- och hälsovårdsreformen.
Pahta säger att de frågor som utreds på åboländsk nivå och på landskapsnivå överlappar med dem som kommunens rapport tar upp.
– Men det finns inga motstridigheter här. Kommunen måste fatta beslut om vården, oavsett vad som händer med vårdreformen.