Nej, CBA är inte ett verktyg för bilälskare

Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Spårvagn i Åbo. Eftersom Valentin Lindéns insändare om vår gemensamma vän Barbie vänder sig till mig, får jag väl lov att kommentera den.

För det första: Lindén har uppfattat mig rätt. Efter att ha tagit del av den gedigna utredning som publicerades i maj har jag ändrat ståndpunkt. De förväntade positiva effekterna av spårvägen – såsom den presenteras – är inte stora nog för att uppväga kostnaderna. Därtill kan mycket av det man eftersträvar med spårvägen uppfyllas på andra, billigare, sätt.

För det andra: Jag står helt främmande inför Lindéns beskrivning av den samhällsekonomiska kalkylens introduktion i Finland. Man ”utvecklade” nog inte CBA för att motivera några vägbyggen. Om det gick att finna något exempel på detta, vore det intressant (men det låter onekligen lite konspirationsteoretiskt). Sparad resetid är förvisso en stor faktor i analysen, men det gäller för kollektivtrafiken lika väl som för biltrafiken.

För det tredje: Det är sant att man svårligen kan beakta strukturella effekter i CBA. Däremot är det inga problem att beakta ökat kollektivåkande som är lätt att kvantifiera. Nyttan av de strukturella effekterna avgörs vanligen vid sidan om (som man till exempel har gjort i fallet ”entimmeståget”) och som sedan vägs in i investeringsbeslutet.

För det fjärde: Jag har ingen djupare insikt i hur trafik- och passagerarprognoser görs upp. Men det finns nog ingen ”CBA-modell” för det. Dessa prognoser ligger på ”inputsidan” i analysen och själva analysen är inte beroende av hur de har gjorts. Vad jag kan se verkar generalplanens prognoser vara väl gjorda.

För det femte: Inkomsterna från tomtförsäljningen och liknande uppskattas bli en viktig faktor i finansieringen, någonstans kring knappt 150 miljoner. Men med detta klarar man nog inte av projektfinansieringen. Dessa inkomster är därtill bara en del av helheten i den kommunekonomiska kalkylen. Slutsumman i den väntas i alla alternativ bli klart negativ, någonstans närmare 200 miljoner. Betydelsen av värdet av hyreshusen i Kråkkärret öppnar sig inte för mig.

Jan-Erik Wiik Uittamo

Publicerad: