Nästan varje år får Åbo stad ta emot döda Åbobors pengar och egendom – så här använder staden pengarna
Att någon testamenterar sin förmögenhet direkt åt Åbo stad händer ganska sällan. Däremot är det inte ovanligt att en person utan arvingar dör utan att ha slagit fast vem som ska få kvarlåtenskapen.
Då är det staten som tar emot arvet och en kommun eller stad kan ansöka om att få en del av förmögenheten.
I fjol gick det så här rekordmånga gånger. Statistik från Statskontoret visar att antalet personer som dör och inte har några arvingar och inte heller har skrivit ett testamente brukar vara cirka 200-300 per år. I fjol var antalet 415.
24 miljoner i fjol
Hur mycket arven är värda varierar. I fjol fattade Statskontoret beslut om att fördela egendom till ett värde av 24 miljoner euro. För några år sedan var summan drygt 44 miljoner euro. Ungefär hälften av pengarna brukar tillfalla den avlidnes hemkommun.
För Åbos del betyder det här allt mellan 0 och 200000 euro per år, bekräftar ekonomidirektör Valtteri Mikkola.
Men vad gör staden med pengarna? Försvinner de i en bottenlös brunn eller finns det en plan för hur pengarna används?
300 000 för att förverkliga olika idéer som ska stöda äldre
Svaret är att pengar från dödsbon investeras i fonder och sedan används en del av avkastningen från fonderna bland annat till att på olika sätt stöda äldre personer i Åbo.
Enligt Mikkola var avkastningen från fonder med arvspengar i genomsnitt 2,93 procent under åren 2017-2022 och staden har årligen brukat dela ut ungefär 300000 euro av avkastningen.
En titt på listan över projekt som understöddes i fjol visar att till exempel föreningen för Regionens närståendevårdare fick 34000 euro för att ordna kulturevenemang åt närståendevårdare, DaisyLadies fick 41000 euro för ett projekt som stärker kvinnors identitet, Turun Lähimmäispalveluyhdistys fick 40000 euro för att bygga broar mellan generationerna och Bokens hus tog emot 35000 euro för minnesrehabilitering med hjälp av rytmer.
Inga svenska projekt?
I år kommer troligen cirka 328000 euro att delas ut till föreningar eller aktörer inom Åbo stad som vill stöda äldre invånare. Fokus ska vara på är äldres mentala välbefinnande, projekt som motverkar äldres ensamhet och projekt som förbättrar äldres funktionsförmåga.
Maarit Luukkaa, som är utvecklingschef vid enheten för välfärd och hälsa på Åbo stad, säger att särskilt sådana projekt som stärker äldre invånares funktionsförmåga och på olika sätt inspirerar och sporrar äldre att röra på sig och umgås är viktiga.
Det verkar inte finnas några svenska projekt bland bidragsmottagarna i fjol?
-- Det stämmer, men det fanns tvåspråkiga föreningar med bland dem som fick pengar. De svenskspråkiga föreningarna kunde vara aktivare med att delta i idékläckandet.Flerspråkiga projekt finns redan men helt svenskspråkiga projekt har det under årens lopp funnits bara enstaka av, säger Luukkaa.
Ansökningstiden för årets bidrag öppnar troligen i april.