Närturismen kan rädda Östersjökryssningarna – kommande sommar avgörande
Coronapandemin har spolierat säsongen för kryssnings- och passagerarrederierna.
De stora kryssningsrederierna gör miljardförluster då den globala kryssningstrafiken ligger nere. Överkapaciteten i branschen har gjort att ett dussintal stora kryssningsfartyg redan är på väg till skrotning.
– Carnival Cruise Line skrotar flera av sina fartyg bland andra fartyg i Fantasy-klassen som byggdes vid Helsingforsvarvet under 1990-talet, säger Tapio Karvonen, specialforskare vid Åbo universitet.
Också i Östersjötrafiken märks överkapaciteten då rederierna i väntan på bättre tider lagt ner rutter och har fartyg att stå i hamn.
Tallink Siljas passagerarfartyg Silja Serenade som normalt trafikerar rutten Helsingfors–Stockholm har stått hela hösten i Åbo hamn.
Systerfartyget Symphony ligger i Stockholm, bortsett från den här veckan när hon var på snabbvisit till Åbo.
Hankar sig fram på frakt
Sedan våren då pandemin bröt ut har Tallink Silja och Viking Line ingen trafik på rutten. Och mellan Helsingfors och Tallinn är trafiken begränsad.
De upprätthåller trafiken mellan Finland och Sverige endast på rutten Åbo–Mariehamn–Stockholm. Fartygen transporterar i huvudsak frakt, mängden resenärer är mycket liten.
Rederierna har förlorat 70–90 procent av sina passagerare och drabbats av stora miljonförluster till följd av coronapandemin. Båda rederierna har tvingats göra nedskärningar i personalstyrkan.
Hårdast drabbades åländska Birka Cruises som lades ner i somras och upphörde med kryssningstrafiken på Östersjön.
Närturismen kan växa efter corona
Innebär coronapandemin slutet för de glada kryssningarna då folk kopplade av på båtarna med att äta gott, dansa och festa?
– Nej, inte nödvändigtvis, det kommer en tid också efter coronan. När pandemin är förbi finns det ett behov av att koppla av och roa sig. Frågan är om man vill resa och hur man reser, säger Karvonen.
Karvonen, som är forskare vid sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral vid universitet, tror att närturismen kommer att gynna efterfrågan på östersjökryssningar.
– Efter coronan blir resandet sannolikt annorlunda. Det blir dyrare att flyga, och många vill kanske inte åka på långa resor utan föredrar i stället kortare resor och närturism. Då är en kryssning ett lockande alternativ eftersom den går lätt att ordna och genomföra. Närturismen kan bli kryssningstrafikens räddning, säger Karvonen.
"80-talet var kryssningarnas guldålder"
Kryssningarna började ordnas i början på 1960-talet i linjetrafiken mellan Finland och Sverige.
Först var det blandat med både resenärer i linjetrafik och kryssningsresenärer. Under 1970-talet växte kryssningskonceptet sig allt starkare och på 1980-talet blev nöjeskryssningarna mycket populära.
– 1980-talet var kryssningarnas guldålder, säger Karvonen.
Framförallt slutet av 1980-talet var goda kryssningsår då ekonomin växte och folk hade gott om pengar, man talade i folkmun om casinoekonomin.
Nu gick det bra för rederierna, både nöjeskryssningarna och frakterna drog in pengar. Man beställde också nya fartyg.
– I början på 1990-talet fanns det fler passagerarfartyg i trafik på Östersjön än vad fallet är i dag, säger Karvonen.
Kronan på kryssningsboomen var Silja Europa som sjösattes 1993 och som då var världens största passagerarfartyg och Östersjöns ståtligaste kryssningsfartyg.
Europa sattes först i trafik på rutten Helsingfors–Stockholm men flyttades senare till Åborutten. Senast har fartyget trafikerat rutten Helsingfors–Tallinn.
– Det är många finländare som saknar Silja Europa. Fartyget är fortfarande mycket populärt, säger Karvonen.
Svåraste sitsen på länge
Depressionen i början på 1990-talet och Estoniakatastrofen 1994 gjorde att kryssningsivern avtog för en tid. Men den återhämtade sig så småningom.
– Kryssningsbranschen har liksom ekonomin alltid gått i cykler, den har gått upp och ner, säger Karvonen.
Men branschen har inte på länge dykt lika djupt som nu.
– Det här är den största omvälvningen i branschen under fredstid. Ingen hade kunnat föreställa sig vilka konsekvenser coronapandemin skulle få, säger han.
Frågan som många ställer sig är hurudan framtid kryssningstrafiken har.
Fortsättningen beror enligt Karvonen på hur långvarig pandemin blir och hur snabbt branschen kan återhämta sig.
– Den kommande sommaren är avgörande. Sommarsäsongen har alltid varit den mest inkomstbringande för rederierna, men den här sommaren gick helt förlorad. Blir nästa sommar lika dålig får rederierna stora ekonomiska svårigheter, säger Karvonen.
Han påpekar att båda rederierna har nybyggen på gång. Viking Lines nybygge i Kina Viking Glory ersätter Amorella på Åborutten nästa år. Och Tallinks MyStar som byggs vid varvet i Raumo sätts i trafik på rutten Helsingfors–Tallinn 2022.
Vid samma varv byggs också Wasalines nya passagerarfartyg Aurora Botnia för Kvarkentrafiken mellan Vasa och Umeå.
Också Finnlines har beställt nybyggen till rutten Nådendal–Kapellskär. Nybyggena kan utöver frakten ta fler passagerare än rederiets nuvarande fartyg på rutten.
Risken för överkapacitet finns beroende på hur marknaden utvecklas.
– Blir krisen långvarig finns det risk att någon rutt läggs ner, och då måste man sälja fartyg. Men i dessa tider är passagerarfartyg svårsålda, säger Karvonen.
Helsingforsrutten mest sårbar
Går det så illa förutspår Karvonen att det är rutten Helsingfors–Stockholm som dras in.
– Rutten är lång och dyr att upprätthålla jämfört med rutten Åbo–Stockholm. Åborutten kan dessutom profilera sig som en rutt för både nyttotrafik och kryssningar, säger Karvonen.
– Blir Åborutten den enda förbindelsen till Stockholm från södra Finland kommer den att gynna näringslivet i Åboregionen.
Karvonen tror att kryssningstrafiken på Östersjön kommer i gång på nytt så fort det blir tryggt att resa.
– För resenärerna är tryggheten och säkerheten alltid det viktigaste. Här har rederierna redan gjort ett bra jobb. Deras satsningar på god hygien och säkerhet ombord för att det ska vara tryggt att resa trots pandemin är en bra början, säger Karvonen.