Näringslivet hoppas på pengar för entimmeståget -- viktigt att projektet inte bromsas upp

Regionens näringsliv väntar med spänning på Finansministeriets förslag till statsbudget. Förslaget presenteras på fredag.

Frågan är om ministeriet reserverat pengar i budgeten för en fortsatt planering av den snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors, det så kallade entimmeståget.

– Det blir spännande att se vad man kommit fram till. Kommunikationsministerns tvetydiga inställning till projektet hittills väcker oro. Vi får bara hoppas att pengar finns i budgeten. Det är viktigt att projektet inte bromsas upp, säger Kaisa Leiwo, vd i Åbo handelskammare.

Den förra regeringen beviljade projektet 40 miljoner euro i anslag för planeringen som nu är i full gång.

På vissa banavsnitt bland annat i Esbo och Åbo har man hunnit så långt i planeringen att en byggstart kan bli aktuell förutsatt att finansieringen kan ordnas.

Leiwo tycker att man ska smida medan järnet är varmt.

– Nu finns det också möjlighet att få EU-finansiering. Det är bara hemåt om man utöver den nationella finansieringen också får EU-pengar för projektet, säger hon.

Entimmeståget är viktigt för näringslivet och regionens utveckling. En växande region behöver goda förbindelser, anser Leiwo.

– Den ekonomiska tillväxten är fortfarande stark i regionen, säger hon.

Varvet har beställningar fram till 2025 och behovet av arbetskraft ökar. Samtidigt växer Åbo och får nya bostadsområden.

– Det här är positivt. Staden har också flera projekt på gång som skapar tillväxt, säger hon.

Leiwo talar om byggandet i Kuppis och planerna på att bygga ut området mot Österås, det planerade evenemangscentret vid Bangården, planeringen av den nya passagerarterminalen i hamnen samt byggandet av industriparken Blue Industry Park nära varvet.

– Allt det här lockar nya aktörer och skapar tillväxt och nya jobb, säger hon.

Enligt Leiwo är Egentliga Finland fortfarande motorn i landets tillväxt.

Och farten är hög.

Leiwo påminner om att utredningsman Esko Aho i sin rapport från 2017 om strukturomvandlingen i regionen förutspådde att det inom fem år skapas 30 000 nya jobb i Egentliga Finland.

– Statistikcentralens siffror visar att det i verkligheten har skapats betydligt fler jobb. Målet på 30 000 nya jobb överskreds redan i fjol, säger Leiwo.