När jag säger ”landskapsreformen” tänker min kollega från Danmark på gröna kullar

”Det låter så gulligt när du skriver om landskap”, sa Kurt från Odense när han läst min text om den förra regeringens vårdreform, och berättade hur L-ordet förde hans tankar till gröna kullar och böljande sädesfält och inte alls väckte några administrativa associationer.

”Ska Finland alltså ha både regioner och landskap?”, undrade Ylva från Göteborg, efter att vi båda hört en finländsk minister berätta om det senaste på reformfronten.

I danska och norska ordböcker får man plöja igenom en lång rad naturgeografiska innebörder av ordet landskap för att längst ner hitta en not om att ordet ”historiskt och i utlandet” också kan användas för att beteckna en landsdel.

I Sverige existerar landskap som beteckning för landsdelar, men det är en kulturhistorisk indelning som inte sammanfaller med formella regionindelningar. De 21 regionerna, de tidigare landstingen, har ansvar för hälso- och sjukvården. De svenska landskapen har närmast en symbolisk betydelse som märks till exempel i att medlemmarna av kungahuset tilldelats något av landskapen som hertigdöme. Prinsessan Madeleine är hertiginna av Gästrikland, som omspänner regionerna Gävleborg och Uppsala. Ylvas undran om både regioner och landskap är därför fullt begriplig i en svensk referensram.

Det finns en lång lista över svenskspråkiga förvaltningstermer som är korrekta i Finland, men som blir svårbegripliga redan på Åland. Revisionsnämnd, regionförvaltningsverk, samkommun. När jag insåg att också ordet landskap behöver förklaras, slog det mig för första gången att mina nordiska kolleger är förtjänta av en snabblektion i finska.

Fem miljoner människor i Finland säger ”maakunta”. Det är självklart för oss som dagligen lever i en översättning, men inte alls uppenbart i resten av Norden.

Inget språk är som finskan lämpat för att beskriva förvaltning. Finskans ”kunta” betyder kommun, men kan också användas för att beteckna alla som hör till ett bestämt kollektiv. Ylioppilaskunta, studentkåren, för att ta ett exempel. En finskspråkig kan därför konstruera en världsbild genom att bygga vidare från ”kunta”. Kunta. Kommun. Maakunta. Landskap. Kansakunta. Nation. Ihmiskunta. Mänskligheten.

Vi som är hänvisade till översättningen går ohjälpligt miste om en del av den språkliga rikedomen. ”Maakunta” är ett logiskt namn på en regional nivå i Finland. ”Landskap” är den traditionella översättningen av ”maakunta” och mot det finns egentligen inget att invända, men det gäller att vara medveten om översättningens korta räckvidd.

Landskapen, då, för det finns kanske någon som undrat? Precis som i Sverige finns det historiska landskap, som Karelen, Österbotten och Tavastland, vars gränser snarare finns i folks medvetande än fastslagna i lag. På det formella planet är Finland i enlighet med en lag från 1997 indelat i landskap ”för utvecklandet av regionerna och för planeringen av områdenas disposition”, dvs. de uppgifter som sköts av landskapsförbunden, bl.a. Egentliga Finlands förbund. Lagen slår inte fast antalet landskap. Vart fjärde år fattar statsrådet beslut om landskapsindelningen vilka landskapen är och vilka kommuner som hör till varje landskap. Just nu är de 18.

I de senaste regeringarnas reformplaner har landskapsindelningen erbjudit en geografisk bas att bygga vidare på, om man eftersträvar ett större befolkningsunderlag för den offentliga tjänsteproduktionen.

Regeringen Sipilä planerade en vård- och landskapsreform som skulle ha byggt upp en ny demokratiskt vald förvaltningsnivå med 18 landskap som utgångspunkt. De nya landskapen skulle ha fått uppgifter av de nuvarande kommunerna, landskapsförbunden och sjukvårdsdistrikten.

Regeringen Marin skissar också på en vårdreform där en ny folkvald nivå ska ta över ansvaret för social- och hälsovården. De 22 nya regionerna ska preliminärt kallas vårdlandskap. På de flesta håll kommer gränserna för vårdlandskapet att sammanfalla med de nuvarande landskapsgränserna, men inom landskapet Nylands gränser ska vården hanteras av fyra vårdlandskap och Helsingfors stad.

Skäms inte om du tycker att det här låter krångligt, för det är det! Tanken på att försöka begripliggöra skillnaden mellan landskap och vårdlandskap nästa gång jag träffar mina nordiska kolleger gör mig kallsvettig, men jag försöker ta det som en pedagogisk utmaning.

Siv Sandberg

ÅA-forskare i offentlig förvaltning