Mot en ny ekonomi?

Ekonomi. Krig kan påverka ekonomin på många sätt. Vad har vi nu att vänta?

Vissa experter på ekonomi anser att krig och naturkatastrofer på längre sikt stimulerar ekonomin; återuppbyggnadsarbetet ger nya möjligheter för företag som lyckas utnyttja situationen och krigshandlingar ger ju direkt fart åt vapenindustrin. Detta fenomen berörde redan Jack London i sin bok ”Järnhälen”: Stagnerar ekonomin – börja ett krig! Ett mycket krasst resonemang, som blundar för mänskligt lidande och miljöskadorna.

Ett tråkigt fenomen, som uppstår under tider av nöd är svartabörshandeln där somliga skor sig på att det råder brist och på att det finns människor som har pengar och är beredda att betala. Detta sätter ytterligare fart på inflationen och ökar andra människors nöd.

Sedan har det skrivits mycket om delningsekonomi som dagens melodi.

Man avser då t.ex. samägandende och gemensamt utnyttjande av saker och ting – bilar, båtar, fritidsbostäder, skördetröskor mm. Men vad vi ser just nu när flyktingströmmar väller ut från Ukraina är att människor delar med sig av mat och kläder och andra förnödenheter, hjälper till att transportera de flyende eller ger dem husrum.

Och de som inte kan bistå på något konkret sätt ger pengar till hjälporganisationer. Det investeras i medmänsklighet utan tanke på ekonomisk vinning eller egna fördelar, som ju annars anses vara drivkraften för all ekonomisk verksamhet.

Och innan det någon gång blir fred i vår världsdel tvingas vi att leva med knappare tillgång på många nyttigheter såsom spannmål, olja och gas. Priserna på varor och tjänster går upp medan det kan gå dåligt i andra branscher och många människor mister sina utkomstmöjligheter.

Och det torde ta tid att hitta på och organisera lämpligt lönearbete för alla flyktingar. Men de skall ju ändå leva på något, få omvårdnad och deras barn skall få gå i skola. Detta kräver att de som har möjlighet delar med sig – inte bara av sitt överflöd, utan också av sitt dagliga bröd. Det är den nya delningsekonomin som vi kommer att ha en tid framöver!

Riskerna med att investera i Ryssland har nu besannats. Vi hamnar alla att på olika sätt vara med och dela på förlusterna. Viktigt är ändå att vi så snabbt det går frigör oss från beroendet av fossila bränslen i allmänhet och säkrar vår viktigaste näringsgren - livsmedelsproduktionen.

Kan inte städernas invånare förses med mat, fungerar inte transporterna och uppvärmningen är inte städerna mera några motorer för att höja välståndet i landet utan hjälplösa ghetton.Landsbygden och städernabehöver varandra i det långa loppet; tillsammans kan de skapa ett livskraftigt Finland.

Jan-Erik Ingvall

Helsingfors