Mikroskogar – en möjlighet för biologisk mångfald i Åbo
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Den pågående förlusten av biologisk mångfald är ett av vår tids största miljöhot. Detta påverkar direkt vår hälsa och vårt välbefinnande. Vi är beroende av fungerande ekosystem för ren luft, rent vatten och pollinering av grödor. Enligt forskning stärker naturvistelse också immunförsvaret, sänker blodtrycket och minskar stressen.
I städerna blir situationen ännu mer påtaglig. Urbaniseringen ökar behovet av bostäder och infrastruktur, vilket lämnar mindre utrymme för naturen inom stadsstrukturen. Samtidigt ökar klimatförändringen behovet av skugga och ren luft. Men det finns lösningar som kan införas även i täta stadsstrukturer – mikroskogar är ett sådant innovativt koncept.
I Åbo har jag lämnat in en fullmäktigemotion för att introducera mikroskogar i stadsbilden. Dessa små, täta skogsområden, baserade på den japanske växtekologens Akira Miyawakis modell, kan planteras på små ytor men ge många av samma fördelar som större skogar.
Mikroskogar är kompakta och artrika, med vegetation som är typisk för den lokala naturen. De kan vara så små som några kvadratmeter men erbjuder ändå större biologiskt värde, kolbindningsförmåga och skugga än traditionella gräsmattor eller ensidiga planteringar. De ger skydd mot värmeböljor, hjälper till att hantera dagvatten, förbättrar luftkvaliteten och binder kol. De kan också upprätthålla och till och med förbättra den biologiska mångfalden.
Dessa mikroskogar kan placeras på många olika ställen i staden – på gårdar till offentliga byggnader, längs vägar, på outnyttjad mark, i rondeller och även på privata gårdar. Motionen föreslår att Åbo stad ska utreda möjliga användningsområden för mikroskogar och sätt att uppmuntra markägare att plantera dem, till exempel genom en höjd beräkningsformel för blå-gröna faktorer vid byggandet.
Låt oss ge naturen plats att återvända till Åbo – även om det börjar i mikroformat.